Till min älskade....

och väldigt, väldigt saknade pojke... Det har gått 5 år sedan du försvann från oss..Aldrig trodde jag den 19 september 2009 att jag skulle överleva den stora sorgen..På något sätt har livet ändå gått vidare..sorgen finns och kommer alltid att finnas i mitt hjärta...jag önskar att du hade fått träffa lilla Vincent och lilla Milian som vi har blivit välsignade med..de skulle ha gillat dig...en pusselbit kommer alltid att fattas för jag blir aldrig riktigt hel...någonstans blöder mitt hjärta...Vissa dagar är för jävliga och svarta...vissa är riktigt bra...Jag skulle ge mitt liv för en enda dag med dig..bara få tala  om hur mycket jag älskar dig min Niklas...Jag älskar och saknar dig nu och för alltid...