Vänner...och bekanta...

Mina tankar som oftast kommer i skrift gillas inte alltid, det är jag tacksam för...då blir det dynamik i samtalen :) det gillas...men idag har jag VÄNNER i tanken...min allra äldsta vän har jag haft sedan jag var 13år...Eva-Lena...vi hade en rolig ungdomstid tillsammans, var förälskade i samma kille, smög oss hem på nätterna efter en massa galenskap...hon flyttade till Grekland, gifte sig och fick en miljon barn, men vi pratar idag som om samtalet aldrig slutat...Pia som varit min vän i 38 år...vi har blivit vuxna tillsammans, fått en massa barn som är goda vänner, delat sorg och glädje, varit med på varandras bröllop...stöttat vid separationer, gråtit tillsammans och skrattat massor...vårt samtal fortsätter alltid....Kerstin som kom inflyttande på samma gata och ynglade av sig...våra barn växte upp tillsammans...vi har delat så mycket...Irene som ALLTID funnits...hela livet känns det som...vi fortsätter alltid samtalet...Tony som jag också känt i 38 år...vi skrattar...skrattar och pratar...samtalar...David som jag känt längst av alla...som bor i Spanien, men som vet allt....han är som mitt hjärta...jag klarar mig inte utan det...Sanna Panna  och Isabell som bara  finns  där...i bakgrunden men för alltid, för vi delar Niklas minne. Annie den förvirrade som är en "ny" vän men som jag älskar...Ludde som är den sakliga och som jag kan föra vettiga samtal med...Tommy som inte är här men ändå...jag har massor av fina vänner...men de som verkligen står kvar när det gäller...det är de som är vänner... Ja det är mina tankar i kvällen...var rädd om era riktiga vänner....de är som hjärtat...ni klarar er inte utan dem. Kram.