Kvällens mörker..

har lagt sig över huset...Lyssnar på Eldkvarn.."Det gamla landet" den bästa av alla plattor...känslornas Plura...ärrad, fårad, märkt av livet...men med så mycket känslor...en ordens man...som erfarit och vet att livet inte är rälsrakt......vemod och glädje...varvat med kärlek och sorg...Nerför floden...jag njuter av orden..och längtar efter värme, sol och sorglöshet...en livlig diskussion och skratt...ett varmt havsbad och höga vågor...poolbad i månens sken..ett :hur är det Vikström...

Kliniskt kall verklighet..

Tunga dag..men ändå så mycket glädje...så mycket att vara tacksam för...gå under eller gå vidare ? Jag går vidare...jag har alla flickor omkring mig...underbara på sitt sätt..med värme och glädje..så olika men ändå så lika...vi har något gemensamt...Älskade Niklas... stressade och snabba Jennie...men med ett intellekt och stort hjärta...Isabella min rebell som snubblar fram orden, alltid med glimten i ögat..impulsivt härlig...och brutalt ärlig....Sanna...skrattande, gråtande Sanna..med humor och humör....Isabell..lugna, trygga, sorgsna och tänkande Isabell...Jennifer..varma,sprudlande Jennifer med lika sjuk humor som jag...vad vore jag utan dessa tjejer..mina flickor som får mig att kliva upp på morgonen...som får mig att minnas att livet finns här och nu...

...hur orkar man mista ett barn ? ja vad svarar jag på det...alltid samma fråga? hur känns det?..ja till er som har barn kan jag svara...titta på era barn och föreställ er att det är sista dagen ni ser det barnet...sen aldrig mer...brutal verklighet...hårt och kallt...kliniskt...jag kan bara säga att hur jobbigt ni än har det med era barn....ni har dem i alla fall...tag vara på det även om det känns skit just nu....
Så många omkring mig klagar...ja jag vet vi har alla vårt lilla privata helvete..alla har svårigheter att gå igenom...på ett eller annat sätt...men vad är en trasig bil ? vad är en hög elräkning? vad gör det att du blev försenad till jobbet eller fastnade i en bilkö? ingenting...vad gör det att vi inte har det allra senaste i hemmet ? inte ett skit...det enda vi behöver är varandra...för utan varandra dör vi bit efter bit...Jag har flickorna...jag har kärleken...jag har barnbarnen...jag har livet i min hand och det blir vad jag gör det till..jag går vidare..jag har Niklas i mitt trasiga hjärta och är evigt tacksam...jag behöver inget annat...krama era barn och glöm allt annat för det löser sig..Döm inte... Var rädda om kärleken...

Sov oroligt och vaknade i morse med en tung känsla...Niklas 25 års dag och Isabellas 19 års dag...ville så gärna vara glad och lycklig för Isabellas skull...hennes födelsedag...samtidigt kom sorgen över min Niklas som inte finns här och kan vara med...Min fina Irene kom som en räddande ängel med lussebulle och värme i hjärtat..en räddande ängel..tack för det Irene..det fick mina tankar på lite annat...
Besöket på kyrkogården var tungt men fint...älskar er mina barn...jag har ju fått några till nu på köpet...det är jag tacksam för...

Glädje och sorg på samma dag...

Idag är det en glädjens dag...min älskade Isabella fyller 19 år...grattis älskade unge...tyvärr lägger sig sorgen som en dimma över allt det bra..Niklas skulle ha fyllt 25 år idag...min älskade pojke..var du än är så hoppas jag att du vet att vi finns med dig i tankar och minnen...att vi saknar dig och älskar dig...Hela mitt hjärta önskar att Isabella ändå kan få en fin dag..en fin födelsedag..för vi älskar dig Isabella.

Gårdagen..

var otursförföljd...först satte Nisse kött i halsen och höll på att dö ifrån mig...efter en kvart fick vi honom att andas normalt igen..(Tack Jecka och Helen)...åkte sedan mot Hofors i mörkret och halvljuset slutade att fungera...roligt att reta alla medtrafikanter med helljus..nej...men vad göra med tre barn i bilen....på tillbakavägen tappade vi en vindrutetorkare...det var inte meningen att vi skulle vara ute med den bilen...

Dagen idag har varit tuff med besök på kyrkogården...det gör mig alltid ledsen och energifattig...men glädjen i småbarnens ögon när de fick tända sin egen gjorda lykta till morbror Niklas gjorde det lite lättare...jag har försökt berätta för dem att alla som bor i himlen har ett eget ljus..det tände vi nu och pratade en stund om att morbror Niklas tittade på lyktan och tyckte att den var fin...speciellt eftersom den hade ett målat straight edge kryss..samma som han hade intatuerat på sina händer...Vi saknar honom och älskar honom...

En tuff rond till innan kvällen och natten kommer...jag kan hoppas på att det löser sig till det bästa...tills nästa gång så önskar jag er en fin kväll och var rädda om kärleken...

Relationer...

Fantastiskt med relationer...alla relationer till olika människor..Relationer vi inte kan ta oss ur...relationer vi inte vill ha...relationer vi tycker om att ha...relationer vi ramlar in i...är det meningen att den människan av någon anledning skall komma just då? för att säga oss något...ge oss något...relationer som försvinner...är relationer tidsbestämda...för att sen bytas ut mot nästa relation...vi väljer inte alltid våra relationer...eller gör vi det...vi kan välja bort relationer...

Jag insåg en dag att jag hade fastnat i lidandet och glömt allt det fina..alla bra minnen...den dagen gick jag vidare...in i en ny fas...nu kör jag själv...sitter inte i passagerarsätet...och jag väljer vem som skall få åka med....var rädda om kärleken...

Jag är kvinnan med ALLT...

Ja det är faktiskt sant :) Jag är vacker...Jag är intelligent...Jag är snabb i tanke och handling...Jag behöver inga gym för att hålla mig i trim...Jag behöver inte banta...Jag är 50 år..Jag är arbetsam som en ardenner...Jag har humor...Jag har humör...Jag är fantastisk i sängen...Jag har suveränt självförtroende...Jag är kvinna...Jag är kommunikativ...Jag är socialt begåvad...Jag har bra självkänsla...Jag är empatisk..Jag går inte omkring i mysbrallor...Jag är självständig..Jag är musikalisk..Jag utvecklas ständigt...Jag är för jävlig på att grädda pannkisar...Jag är en god lyssnare...Jag är en bra mamma och mormor...Jag vet vad jag vill ha och vågar säga det...kan någon vara bättre på att vara JAG än just JAG ?? Knappast...

Det var en gång en liten fisk...

allt som oftast ägnade hon sig åt att simma omkring, ibland i de djupa och farliga vattnet men för det mesta flöt hon med strömmen eller höll sig intill land.

Allt handlade om överlevnad...att komma för nära de stora fiskarna, en krok eller ett nät..att bli fångad skulle betyda slutet.Sorgen över att inte kunna simma fritt var stor..men hon följde stimmen och kände sig tämligen säker där.

Fiskens dagar var räknade..det visste hon...ingen simmar ifrån döden...så valet var att låta sig fångas och bli uppäten..eller att självdö..ensam...

Dagarna förflöt i sakta mak..ibland tog hon risker för att få en god mask...ibland levde hon säkert på mindre fiskar...äta eller ätas...men längtan till friheten växte för varje simtag..längtan till att fridfullt kunna simma i alla de vackra vattnen...att få vila i vilken vik hon önskade..utan rädsla...utan att vara instängd i det vackra men farliga havet.

De andra fiskarna tyckte att hon kunde vara nöjd med det hon hade...flyta med strömmen och låta sig vara nöjd med det...varför drömma....varför inte vara tillfreds med sitt öde..men den lilla fisken ville inte...ville inte ge upp sina drömmar...ville inte överge hoppet om att en dag kunna vara helt fri..fri i vilja och tanke...fri från nät och krokar...fri från stora gap som ville sluka...stänga in och snärja...äga och äta...

I den tanken stannade fisken för denna gång....simmande mot strömmen...mot friheten...

Jag kunde inte sagt det bättre själv...

Det var evighetssekunder
tre korta andetag
hela livet vände
vem valde
inte jag
jag hörde ord från mina läppar
som aldrig vilat i min mun
tankar aldrig tänkta
som nya väggar i ett rum

Som om vi alltid älskat
sen min dagboks första blad
men att jag får skriva ditt liv
bara tur
det var inget val
av alla dessa möten
och allt som borde hänt
hur sällan är jag orsak
till att livet vänt

jag har ingen ödestro
den tanken ger ingen ro
men vem vänder vindarna
vem får mej att gå
dit jag aldrig gått
vem tänder stjärnorna
som bara jag ser i dina ögon
vem vänder vindarna
och för mej dit
min tanke
aldrig nått

så många år som jag levt
Med den jag ville va'
så många kvinnor som jag spelat
men aldrig gjort det bra
måste våga bara vara
med minnet av det barn
som lät livet välja
och våga säga ja
har ingen ödestro
den tanken ger ingen ro

men vem vänder vindarna
vem får mig att gå dit jag aldrig gått
vem tänder stjärnorna
som bara jag ser i dina ögon
vem vänder vindarna
och för mig dit min tanke aldrig nått

vem tänder stjärnorna
som bara jag ser
i dina ögon
ven vänder vindarna
vem får mig att gå
dit jag aldrig gått
vem tänder stjärnorna
som bara jag ser

Det var det....

och nu är nu...Börjar snart det nya jobbet och det är vad jag ska lägga min tid på framöver...och att leva..ta vara på tiden på ett bra sätt...Jag ser fram emot Gävle och nya utmaningar...nya människor...nya bekantskaper...nya möten...en härlig tid och lämna allt det gamla...kanske lämnar jag Långshyttan..vem vet vad som händer...nytt är det som gäller.

Kvällen har åter lagt sig ...

över Långshyttan och världen. En dag är åter till ända...en dag fylld av händelser och överraskningar...önskar mig bara bort just nu..bort till lathet och bortskämda dagar...någonstans där solen lyser eller månen är full...Fullmånen ger mig energi..jag älskar den...
Hösten börjar övergå till vinter och ljuset o färgerna blir så annorlunda...eller mörkret kanske..Sverige stänger in sig och kurar...som en förberedelse inför våren...som sen ger oss den härliga sommaren. Jag längtar...

Min vän ILSKAN...

Sorgen kom och lade sig som en tung stock över bröstet...förlamade igen...mitt i allt återvände den som en kär gammal vän...och jag blev sittande...med tankarna virvlande som höstlöven utanför fönstret.
Ett år..ett förbannade jävla år har gått...ilskan ger mig energin att gå framåt..alla minnen tröstar men ledsamheten och förtvivlan stannar bara upp mitt liv...ger mig inte en chans att ta ett steg.
Jag letar efter något att bli riktigt förbannad på för att få lite energi. Det som får mig att överleva.Så är jag ilsken idag så är det för min överlevnad...min livlina...Ilskan har blivit min bästa vän...jag kan inte begära att någon skall förstå men jag kan be om tålamod...har du det så är du välkommen i mitt liv....ha en så jävla fin dag du kan därute..

Jag fick ett brev idag...

För ganska precis ett år sedan miste jag min älskade son Niklas...mitt allt..en del av mitt hjärta...Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan : Hur överlever man det ??? Jag har tidigare i livet ställt mig samma fråga : Hur klarar man att överleva om man mister ett barn ?? Idag fick jag åter frågan från en mamma med ett dödssjukt barn, en mamma som måste förbereda sig på att hennes son snart inte finns..inte är...

...Finns det några val i den situationen ? Ja visst finns det..jag skulle kunna ta mitt eget liv...vara feg och smita..lämna mina flickor utan mamma,barnbarnen utan mormor, det är den lättaste vägen !!

Jag valde den svåra och smärtsamma vägen för att jag älskar livet, jag vill leva...
jag vill vara här för och med mina flickor och småbarnen, jag vill uppleva kärleken, jag vill fortsätta att vara nyfiken på allt det jag inte har gjort, jag vill vara.

Det finns ingen patentlösning på hur man överlever en stor sorg men jag är övertygad om att det finns inbyggt i människan att klara det allra mesta..sorgen ter sig olika för oss alla..sorgen är gråt, ilska, förtvivlan,skratt...ja även skratt..skrattet kommer åter i livet även om jag inte kunde tro det, sorgen är minnen, tacksamhet för den tid jag fick med Niklas, för att jag fick ha honom hos mig i nästan 24 år...en tid jag aldrig skulle vilja vara utan...

Mitt sätt att hantera detta svåra har varit att hela tiden prata om det..att tjata om det...att skriva om det..att vara helt öppen och naken med min sorg...detta har setts med undrande ögon från några...men för mig har det varit bara positivt att skriva..berätta..för då har det lättat..jag har fått ut det...andra kanske väljer ett annat sätt och det är helt ok...det finns inga tabun när det gäller sorg. Jag kan bara säga gör det som känns bra, allt som lindrar är bra.

Jag är evigt tacksam för de människor jag hade omkring mig när detta ofattbara hände...Mina flickor som mitt i sin egen sorg hade en förtvivlad mamma som inte kunde trösta, barnbarnen som fick mig att tänka på annat,"Mamma" Irene som plötsligt bara fanns där som vanligt med all kärlek,Trygga, kloka Tommy som av en händelse flyttade in dagen före och fanns där från ruta ett, Pekka som bara kom och kramade,Janne som skötte allt det praktiska mitt i sin egen förtvivlan, Maggan o Lars, Lena, Uffe, Syster lena och svägerska Malin...de som vågade ringa bara för att säga "jag vet inte vad jag ska säga".. utan dessa människor skulle jag inte ha överlevt för de vågade låta mig sörja även om det var obekvämt...de höll sig inte undan.

Sorgen går aldrig över, men jag har lärt mig att leva med den, den är en del av mig nu...mitt i ett gapflabb kan tårarna och saknaden dyka upp,jag kan vakna mitt i natten och gråta floder, jag kan skälla ut de jag älskar mest för jag vet att de ändå står kvar, jag vet inte alltid förrän efteråt att det är sorg och saknad som ligger till grunden för mitt dåliga humör...men jag lär mig med tiden och jag har blivit tydligare med att berätta att nu saknar jag Niklas...så är jag labil så vet ni vad det beror på.

Sorg är så mycket och kan jag bara hjälpa en enda mamma eller pappa,syster eller bror med det jag skriver så är jag innerligt tacksam.Vad sen några få anser om min öppenhet det bekommer mig inte.Jag bearbetar min sorg på mitt sätt..vad annat kan jag göra för att överleva.

Detta år har fått mig att se annorlunda på livet...vad betyder nyaste bilen, maffigaste TV:n...längsta och dyraste resan...lyxigaste huset eller vad det nu kan vara....kommersiellt skit...det enda vi behöver är varandra och kärleken..det kan vi inte vara utan...så jag kan bara säga till de som möter människor i sorg : Det finns inget att säga !!! inga ord kan lindra smärtan...men ni kan finnas där...

Var så rädda om kärleken och de ni håller kära...

You raise me up...

When I am down and, oh my soul, so weary;
When troubles come and my heart burdened be;
Then, I am still and wait here in the silence,
Until you come and sit awhile with me.

You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.

Hon med det rufsiga håret :)

Ja med ett leende säger jag det...det är jag det..Jag brukar hålla mig ifrån konflikter med människor som är intellektuellt "understimulerade" eller har otur när de tänker som jag också kan uttrycka det.....Personangrepp är ett barnsligt och lågt sätt att hantera en konflikt..det är som att ta en konflikt med en trotsig tonåring...eller någon som inte behärskar det Svenska språket...saknar ord...de är inget att ge sig i in i en konflikt med för det är inte utvecklande...men ibland kryper den primitiva, elaka urkraften fram och nivån blir väldigt barnslig...så till dig vill jag bara säga...Ja jag är HON med det rufsiga håret, den väldigt platta magen och den välformade stjärten...och jag är äldre än du....Jobba med din självkänsla...sug på den du...

Härliga dag...

som börjat så bra och fortsätter i lugn och ro...skruttarna leker...jag jobbar vid datorn och allt ser ut att flyta i rätt riktining :)Spännande möte och middag med Fagersta Stainless chef i morgon...jag har vaknat ur dvalan och nu är det full fart framåt igen...med eftertanke denna gång :) visst är det utvecklande, stimulerande och helt underbart att vara människa :) Ha en fin dag därute och var rädda om kärleken...

Tack..

för en vacker och fin dag...jag önskar mig en lika fin och lugn kväll.
Det enda som betyder något och är viktigt är att vi har varandra...allt annat kan vi vara utan...Var så rädda om de ni har..och berätta att ni älskar dem.

Men är den inte vacker...

Åter en dag i livet..

En ny härlig dag har startat..jag vet inte vad den bjuder men vet att alla energitjuvar bör hålla sig borta i fortsättningen...Jag försöker att vara tydlig i mina budskap..jag försöker att förmedla vad JAG vill..jag vill ha valfrihet...jag vill ha makt över mitt liv...jag vill bestämma över min tid...jag vill vara glad och nöjd...ha positiva människor omkring mig...människor som verkligen vill vara där...jag vill skratta...leva och älska...Var så rädda om er kärlek när ni hittat den...

Försoning...

att försonas med sig själv...orka stå ut med den människa jag är...det är inte lätt men det är en lättnad att kunna det...att kunna se alla fel..alla brister och ändå tycka om MIG...Att försonas med sig själv och förlåta andra...det är en befrielse...stegen framåt blir betydligt lättare...svävande....att säga FÖRLÅT..jag gjorde bort mig....jag ångrar mig....att sedan inte få något tillbaka gör inte så mycket...jag har i alla fall sagt det svåra ordet FÖRLÅT....var så rädda om era kärlekar....

Till min älskade..

och väldigt väldigt mycket saknade pojke.Idag är det ett år sedan du försvann från oss...en tung dag att bära för mig..din pappa...Isabella och Jennie..alla dina fina vänner...jag hör fortfarande ditt skratt...dina steg i trappan...känner din doft...minns ditt engagemang och hur livfull du blev när vi hade våra diskussioner om djur och miljö, som betydde så mycket för dig...rösta på miljöpartiet mamma..det finns inget annat alternativ sa du till mig...jag har gjort det åt dig nu vännen..och min tröst just nu är att jag vet att du är hos mig..hos oss..och att du alltid kommer att finnas i mitt minne...vi ses igen älskade unge...

Att mista...

en vän är känslomässigt påfrestande..allt vänds upp och ner...gör jag rätt? gör jag fel ? jag har alltid ett val...ibland väljer jag det enklaste...för snabbt...ibland väljer jag inte alls...vad jag än väljer så går mitt liv vidare..jag känner stor sorg just nu....men mitt liv går vidare...På Söndag står det förmodligen helt stilla...Ett år sedan min älskade Niklas försvann...så långt borta men ändå så nära...Var rädda om kärleken därute...den försvinner så fort...

En ny morgon gryr...

med förhoppning om att alla skall få en lika vacker och fin dag.Jag tackar min Isabell S för ett fint och givande samtal i natt..du är så fin och ödmjuk inför livet...och döden.Tack min Isabella för att du finns och är en underbar tjej, jag älskar dig...tack Jennie min stora tjej för att du finns och alltid stöttar...även om stickor o strån ryker ibland...tack kärleken för att du finns....var rädda om er kärlek därute och se en individ i varje människa...livet blir lite lättare då när alla är så olika...

Att hitta hem...

tar olika lång tid....beroende på vilka vägar vi tar...hur många berg vi måste klättra över...hav vi simmar över....murar som spärrar vägen...faror som lurar på oss...vilka människor vi möter på vår färd......kanske är det det som är livet?..när vi är hela är vi äntligen hemma...jag är hemma nu....

Det eviga gnället om jämställdhet.......

har vi kvinnor gjort männen till vår avbild...har vi utrotat en art...gjort dem till vilsna själar i tillvaron? vet de hur de ska vara för att passa in?
Vi vill ha mjuka, behagliga män, men inga "kärringar"..vi vill att de ska göra allt vi gör men de ska fortfarande vara starka och manliga..vi använder ordet "kärring" som skällsord...fnissar bakom deras ryggar om de gör något som inte är typiskt manligt....

Jag bara undrar? vad har vi uppnått med vårt tjat om jämställdhet? och vad är jämställdhet? att mannen tar del av hushållsarbetet? byter blöjor? knappast...jag är så evinnerligt trött på kvinnors gnäll om att deras män inte "hjälper till" hemma...gnäll om toalettsitsar som inte är nerfällda!!!!HUR LÅNG TID TAR DET ATT SJÄLV PETA NER SITSEN??? och slippa konflikter....vi kvinnor är aldrig nöjda...männen är vilsna...

Erövra männens sysslor!!!!!Ta fram borren!!!Säg till dig själv att du är en kompetent kvinna...klart att du kan lära dig borra!!!Hur svårt kan det vara??? Byt däck på bilen....skotta snö!!! Om nu männen ska göra det vi kvinnor vanligtvis brukar göra så ska väl kvinnor också inkräkta på männens sysslor!!!


Säg den moderna pappa som inte fixar tvättmaskinen, som inte kan laga en middag, som inte kan skura ett golv....Då är det mer tunnsått i leden bland de kvinnor som grejar borrmaskinen...har koll på vad som blinkar på instrumentpanelen i bilen...
Är det så att det passar att vara feminist ibland????och mindre bra ibland???
Hur många har inte spelat på sin kvinnlighet för att få hjälp med bilen????

De flesta kvinnor tjatar på sin man att han ska diska, städa, tvätta!!! Hur många män tjatar på sin vinna att hon ska bygga en altan???

Min uppfattning är att vi undermedvetet kämpar för att de traditionella könsrollerna ska finnas kvar...hur jämställd familjen än säger sig vara..

Jag gör det jag är bra på....så får de andra sköta det de är bra på...hur enkelt som helst...den som känner sig hugad får diska annars blir det odiskat...vad är problemet??jag vill ha en man!!! trygg, stark och manlig.. annars hade jag valt en kvinna!!!Låt männen vara män så slipper de vara vilsna och förvirrade...och var rädda om kärleken...

September..

är kommen.Den höga och kyliga höstluften som jag bara älskar är här...skogen ger lugnet och återhämtningen.Som hämtat för att åter få lugn....förkylningen har satt sina klor i mig och ger mig trötthet...allt är på sparlåga inför det som komma skall..en viktig milstolpe i mitt liv....jag ser framåt och hoppas på en lugnare och mer fridfull tid...hoppet finns ännu om att hitta rätt...var rädda om kärleken..den är flyktig...

Det sanna mötet...

Den dagen vi funnit oss själva..när vi kan vara den hela människa vi föddes till att vara...som vuxenvärlden tog ifrån oss...den dagen vi trivs i vårt eget sällskap...när vi kommit till självinsikt...när inte bara självförtroendet utan även självkänslan är på topp...när vi kan släppa rädslan för det obekanta...när vi kan vara och trivas i vårt eget sällskap en längre tid...lära känna oss själva...tycka om oss själva....Då är vi den hela människan....
Visdomen kommer med ökad självinsikt..ju mer vi lär oss om oss själva ju bättre förstår vi andra mämmiskor.. Paradiset finns på jorden...det är det sanna, rena, hela mötet med oss själva som ocså gör att vi kan möta andra människor..som de är..då är vi framme...

Gammal kärlek ..

ett telefonsamtal..efter år ..som får minnen att vakna..bubblar av skratt och prat..precis som då..får hjärtat att hoppa en aning...pratet tar vid där det slutade...frågor...vad gör du..hur har du det...nyfikenheten tar överhand...är du lika vacker fortfarande...singel?...ord...härliga skratt...humor...så länge sen...tankar vaknar...passar det mitt nya liv ? troligtvis inte...mycket har hänt...men en till vän på FB är inte fy skam och ett möte ?? jag varför inte...var rädd om era vänner..och kärleken..den försvinner fort...

Det strila floder...

Det strilar floder på mitt fönster...blöt är marken där jag går...försöker tyda alla mönster...så många inte jag förstår...det strilar floder i mitt inre...sköljer rent i mina sår...min längtan flyter upp till ytan...följer mig vart än jag går...
Regnet faller ner....runt omkring mig där jag står...solen lyser inte mer som den gjorde här i går...om tiden läker alla såren...hur blir jag hel...om de växer var minut...

Besviken...

ledsen och så arg...förbannad...jag förbannar...fan..fan...fan...

Saknaden...

saknaden efter min Niklas har funnits med mig hela dagen..och gjort så jävla ont...Jag är så arg...så ledsen....varför??...sorgen gör så ont i mitt hjärta...jag saknar dig så..varför försvann du bara...jag ville så gärna prata med dig, skratta tillsammans, se en bra film och prata om den efteråt....se dig himla med ögonen...se ditt vackra långa hår...höra din röst...se ditt vackra leende....höra dina sjuka, torra skämt som jag skrattade så gott åt...krama dig...prata politik....bli oense och sen skratta åt det...skälla på dig...vara rädd om dig...tala om att jag älskar dig...min lilla pojke...min älskade älskade unge...som alltid kommer att fattas mig....min pusselbit som är borta....

I Kväll firar jag...

Att livet är underbart...att jag är underbar...att Liams skoldag gick bra...att Nisse är frisk igen...att kärleken är härlig....att vi har nykläckta kycklingar i hönsgården...att grannen kom med lunch...att jag har städat hela hemmet....att jag är fri att göra som jag vill...att jag är nyfiken....att jag hittat rätt...att jag har Isabella och Jennie...att jag bestämt mig för att flytta...att tillvaron känns ljus...att jag har alla fina minnen....att jag fick 23 fina år med Niklas...att varjr dag blir bättre och bättre...att det finns en framtid...att jag har fina vänner...att jag snart ska börja jobba...ja vad som helst...små saker som gör livet värt att leva..jag har mycket att fira...och att vara tacksam för.....fira er kärlek...

JAGET....

Vad mycket tydligare det blir om vi använder JAG istället för VI eller MAN....Jag tänker, jag tycker, jag känner...jag kan bara prata för mig...inte för oss..vi eller man..Vi kvinnor..precis som om jag kunde tala för alla kvinnor...Ni män...som om alla män var en person....vi människor...Jag kan ju aldrig veta vad du tänker...känner....jag kan försöka förstå men jag kan aldrig veta....om alla utgår från JAG...så blir det tydlighet...det eftersträvar jag...TYDLIGHET...men det är mina tankar :) ha en fin dag och var rädda om kärleken...den är flyktig...

.båda fötterna på jorden!Fy fan vad tråkigt..

Återhämtning ..tanke...efter en hektisk tid behöver jag nu dra mig tillbaka igen...bara vara igen...få ny energi...vara okontaktbar...icke behövd....åker hem i kväll och njuter av att vara helt ensam...dricker ett glas vin och lyssnar på musik...funderar på vad och vem som är viktiga i livet...vilka som behöver finnas med...i MITT liv...vilka äventyr jag är beredd att satsa på....vem jag vill dela dem med...jag är ju så förbannat nyfiken av mig....vill fortsätta att vara det så länge jag orkar andas....jag vill komma framåt...inte stå på samma ställe.....båda fötterna på jorden!!!!fy fan vad tråkigt!!!!jag vill ha ett ben i luften hela tiden....så att jag kommer FRAMÅT......den som vill vara med måste vara beredd på det......var rädda om kärleken....

Underbart...

att sol och värme kommit åter..försjunken i tankar i solen..vad jag har det bra..vad mycket jag har att glädjas åt...vara lycklig för....ser de små som springer skrattande i gräset..gårdagen med min Isabella o Jennie..mycket skratt och galenskap...härliga tjejer, självständiga och starka....kvällen med en mysig man..

Vänner...vad vore jag utan vänner....att dela med...svart som vitt...ha utvecklande samtal med... jag kan känna...skratta igen...leva....älska.....bära sorgen...sorgen över min älskade Niklas...jag har ork att gå vidare...och ryggsäcken blir lättare och lättare.
Jag önskar alla att må gott...vara glada för det vi har...varandra...det enda vi inte kan vara utan.....var rädda om kärleken....

God morgon där utanför...

härligt utsövd...nybryggt kaffe..lekande barn och vad gör det att det är grått ute..solen är på väg...Idag blir det en av de fina dagarna...önskar er en av dem också.

Tack för igår...

en trevlig och händelserik dag med trevligt besök och mat på "stadens"pizzeria..skratt och hemligheter...precis som det ska vara vänner emellan...tack för besöket..jag gör gärna om det.

Jag blev satt under herrans tukt och förmaning igår..och hotad med att bli inlåst i matkällaren..:)..vilket min äldsta dotter Jennie tycker är ett bra straff.....nu för tiden är det jag som får utegångsförbud :)

Jag slutar aldrig att förvånas över människor...ibland blir jag glatt överraskad...ibland besviken..en vän gör något jag inte förväntat mig och visar sig vara en helt annan än den jag trodde..mycket skratt och glädje kan det skänka..men också sorg..glädje över att ha fått den "nya" vännen och sorg över att ha mist den gamla...

Kärleken flödar från alla håll just nu..och jag får sitta i matkällaren.:) var rädda om er kärlek och akta er för att bli inlåsta...

Förändring...små ting...glädje..

..vad gör väl det om regnet öser ner...upp och ner..regn och sol..vad vore livet utan förändringar ? ...om allt var stiltje? utveckling och förändring gör mitt liv till mitt liv..en ny kunskap varje dag...det behövs så lite för att livet ska förändras..en telefonsignal...ett fint ord som ger glädje...en smekning i förbifarten...ett leende...en blick...bra sex....förälskelse...vara nära...ting som inte kostar men skänker stor glädje..och energi...DU skänker mig stor glädje....sköning....ha en bra dag därute och var rädda om kärleken..den är dyrbar...

Ny dag...

efter natten i bilder....många bilder.... på gott och ont att se i bilder..och känna dofter...det bådar inte gott....att inte kunna göra något...regnet smattrar åter igen..grått och mulet...jag visste att det skulle bli ett uppvaknande i grått...om och om igen vaknade jag och visste...vem blir det denna gång......tack för mina flickor...

Det finns vissa människor jag..

tänker på varje dag...som finns här under huden...som följer mitt hjärtats slag..som för alltid är en del av mig... kanske igen...eller så är det inte meningen...att frivilligt välja bort...för sitt eget bästa...vi har alla ett val...ett fritt val...den fria viljan....ingen kan göra mig illa om jag inte tillåter det...jag tillåter det inte......Ingen ska någonsin stjäla mina drömmar ....och jag kommer inte att dö nyfiken....DET lovar jag......ha det bra därute.

En fin dag..

..som slutade tråkigt men livet går vidare...som alltid...Packar och åker bort snart...jag har tröttnat på tråkigheter...var rädda om kärleken därute...god natt..

Jag är redo...

För det nya...äntligen på det klara med vad jag vill..en vecka till sen ger jag mig ut på nya, okända äventyr...varför bli kvar i det gamla..varför stanna i något obekvämt och osäkert...nyfiken på människor och livet..vilket uppvaknande...vilken ljuvlig morgon...härlig dag och allt kan bara bli bättre.....vi ses därute någonstans...var rädda om kärleken..

Ledsamt att elaka..avundsjuka människor..

ska få förstöra något fint...ta glädjen från andra istället för att glädjas med...nu har jag ledsnat...ett öga för ett öga så är snart hela världen blind....jag släpper det bara...ger upp...

Var är solen...värmen i mitt liv..

jag har tröttnat på regn och dystert grått dis...jag vill ha solen tillbaka i min tillvaro...värmen..semester och äventyr...bad och sena nätter :)...NU!!!
En dag i lugnets tecken...allt har runnit på i stilla mak...gillas inte...just nu...jag vill framåt i full fart....

Hej Världen...

...efter en sen natt..börjar även dagen sen (och regnig...)går i sömnen och utför det som göras bör...en middagslur till att börja med...dusch och grillning...en lugn kväll..och sedan är det full rulle igen..kramar till er och var rädda om kärleken..den är dyrbar...

Berg och dalbanan som kallas mitt liv...

..som ständigt går upp och ner...gårdagen var en svart och tuff dag...sorg, besvikelse och naturligtvis ett till anonymt inlägg på min blogg...inlägg som lyser av elakhet och missunsammhet...någon som inte orkar se en annan människas glädje...tragiskt och tråkigt att människor inte bryr sig mer om sig själva och sitt liv...för alla har vi ju ett. En människa jag tycker verkligt synd om...Ja jag mår bra och är lycklig...jag har stora djupa,svarta hål inom mig också...de syns inte men de finns där...släpp mig och gå vidare...VÄLJ LIVET...du kommer att må mycket bättre...Det blev ingen konflikt denna gång heller...kärleken står kvar...det tackar jag för...

Dagen har varit ljus och fin...Liam min stora kille...ger mig så underfundiga frågor och svar...en spjuver med skratt i ögonen.. vilt humör....och humor...Linnea lilla My...busan som kan själv...och skrattar så gott...Leakim som är så lik min Niklas...min lilla kille...kärleken själv....tack för att jag välsignats med dessa små.... Vad gör lite regn ute när kärleken och konflikterna flödar härinne...och de ligger som små svettiga geleklumpar i sina sängar och sover...jag får en lugn kväll med kaffe och film...pustar ut och längtar efter "kärleken" :) var rädda om den ni också och en trevlig kväll...

Underbar...

Visst är den väl för underbar...färger som gör mig så glad...måste bara ha....idag lyser solen i Stjärnsund....jag mår bra och livet är plötsligt fullt av möjligheter...härligt...jag har bytt ut, deletat, raderat mörkrets furste mot ljuset i mitt liv...jag välkomnar glädje och harmoni...förälskelse och skratt....inget krångel...bara enkelhet...jag har ett val...varför välja det dystra och mörka...jag släpper in ljuset och kärleken....jag går ut i dagen med ett stort leende....vi ses därute...var rädda om kärleken

Redo för en ny dag...

med hopp om mycket skratt och glädje...solen lyser med sin frånvaro :) men jag har hopp...förr eller senare dyker den upp även i Stjärnsund...tills dess nöjer jag mig med förälskelsen....

Summering av dagen....

innan kvällen kommer med mörker och tystnad...en dag som började allt annat än bra...tappra försök att få det bättre....lönlöst..avståndet var för stort..tyvärr..det hade kunnat bli riktigt fint..jag har inte ork och ingen tid att slänga bort...all ork och all tid avsätts till mig själv...till jaget...trösten idag är att jag vet att jag är värd det bästa....jag har lärt mig nu att gå direkt..inte vänta och tro att allt blir bättre...jag går...för det finns så mycket fint därute som bara väntar...så många möten....och kärlek...

Det är härligt med känslor.....

och som den "känslomänniska" jag är så märker jag dem så tydligt...jag är bra på att hitta mina känslor och sätta ord på dem...att komma in i ett rum och "känna" en känsla är härligt...det kan vara ilska, sorg, glädje,rädsla...den ligger hos någon annan men märks.....tänk på det när ni kommer in i ett rum med människor nästa gång....fikarummet på jobbet....alla är samlade...utom en...som kommer inrusande...ilsken..han har sovit över, bilen krånglade, barnen trilskades på dagis....han svär och berättar om sin ilska...när han har fått berättat så släpper ofta ilskan....med lite otur lägger han den omedvetet på någon annan i rummet...som nu går ut i dagen med en ilska som inte är hans...han vet inte vad den kom ifrån men han är förbannad...dagen är förstörd!!!! har han kommet en bra bit i sin personlighetsutveckling så förstår han att "fan..det är inte min ilska..jag fick den av någon annan" sen släpper den och han kan skratta igen.....kommer det istället in en sprudlande glad kvinna in i fikarummet så kan hon dela med sig av sin glädje och göra andra glada...lägga glädje på andra...omedvetet....det är så lätt att lägga känslor på andra utan att vi tänker på det....vet vi det här så kan vi undvika många obehagliga konflikter....vi kan känna glädje.
Vågar vi bara stanna i den känslan vi befinner oss i och stanna upp...vad är det jag känner...och varför...så har vi kommit långt..

Blir det nu ändå en konflikt så är det viktigt för mig att våga stå kvar...inte slänga luren i örat..inte gå ut och stanna borta i timmar...inte logga ut och skita i att svara....det är ovärdigt och sårande....det är ett elakt straff..att bli lämnad i en känsla av obehag och inte få reda ut det...den som "blir kvar" är ledsen och sårad...men kan inte dela känslan....det blir en riktigt dålig dag....

Jag fick en sådan känsla idag av en kär vän....som sedan försvann...den känslan har jag burit med mig under hela min gräsklippning...sorg och ilska...det är inte min ilska...det kan jag tänka nu och nu har den släppt...:) jag är glad igen.. men visst är det viktigt att kommunicera annars kan en bagatell bli en katastrof...

Kvinnor är fantastiska...Urkraft..

sittande med kaffe och två galna hundar...natten blev tidig morgon innan jag kom hem efter en fantastisk skogsvandring...kvinnor är urkraften...de som för livet vidare...vilken styrka..tänk er då 20 kvinnor i samlad trupp...vi är fantastiska...och vackra...starka som oxar och kärleksfulla....vilken energi...
en sådan kväll i månaden räcker för att ge styrka till hela Forsmark....så alla män :var rädda om era kvinnor..ni är tomma utan dem....kärlek till er, till livet och till kvinnorna....

Allt du kan visualisera kan du förverkliga...

Varje gång jag övar mig på att inte stå kvar i skuld och istället visualiserar en ny positiv variant skapar jag en ny framtid...då kan jag vid nästa möte bestämma vem jag vill vara....
Jag upplever att ett magiskt ögonblick uppstår när två människor "möts" utan rädsla..och då menar jag att mötas, inte att ses. De mötena kan uppstå precis var som helst...men det finaste av alla möten är när två älskande möts...verkligen ser varandra...dessa möten kan vara en sekund...eller i timmar...all tid upphör att existera..det finns inget annat...Magiskt...Jag är så innerligt tacksam för dessa möten...för att jag mötte dig....och för att du mötte mig....

Ett hål i trottoaren...

Tänk om paradiset inte är en avlägsen plats däruppe???långt borta....Tänk om Paradiset helt enkelt är ett tillstånd mellan människor...ett tillstånd som är fritt från rädsla...Ett tillstånd som är möjligt i varje NU...det är en fin tanke med många möjligheter... Det är jag som väljer mina tankar....genom mitt val av tanke kan jag välja GLÄDJE...Jag har äntligen funnit kontakten med den jag var ämnad att vara.....att se sin egen storhet är inspirerande...

Jag går gatan ner det finns ett djupt hål i trottoaren, jag ramlar i..jag är förlorad jag är hopplös..det är inte mitt fel, det tar en evighet att finna vägen ut..

Jag går gatan ner, det finns ett stort hål i trottoaren, jag låtsas att jag inte ser det..jag kan inte tro att jag är på samma plats, men det är inte mitt fel, det tar fortfarande lång tid att komma ut.

Jag går gatan ner, det finns ett djupt hål i trottoaren, jag ser att det är där, jag ramlar fortfarande ner, det är en vana, mina ögon är öppna, jag vet var jag är, det är mitt fel, jag kommer ur det omedelbart.

Jag går samma gata ner, det finns ett djupt hål i trottoaren, jag går vid sidan av hålet, jag tar en annan gata......tänkvärda ord.....

Gå ut med kärleken....

Evighetsögonblick...

vilket vackert ord...ögonblick som varar för evigt...i minnet..lagrat och för evigt etsat i det inre...som jag kan ta fram och skratta åt..gråta åt..att föreviga ögonblick med kameran får bilden att stanna och aldrig förändras..det påminner om hur lyckligt lottad jag är som har mina flickor och de små...i bilden förblir de alltid små....evighetsögonblick...allt vi behöver är varandra.
Jag går ut i dagen med glädje i hjärtat...var rädda om kärleken...

Det har gått tio månader...

Idag...sedan du lämnade oss..lämnade ett hål i mitt hjärta...du min älskade pusselbit som alltid kommer att fattas i mitt livspussel...saknaden och sorgen kommer över mig..mitt hjärta kommer alltid att vara trasigt...ett hål som förhoppningsvis kommer att sluta att blöda...men som alltid kommer att finnas där...jag gråter och saknar dig....älskade unge.

Migränen har slagit sina klor i mig...

hamnade i soffan i går kväll och har legat där sen dess....sprutorna gör mig dåsig och trött...missade Louise Hoffsten igår också...och trevligt sällskap....Jag har inte haft migrän på så länge men nu hittade den hit....värmen gör nog sitt till...och fördomsfulla människor...kanske...trodde att jag släppt det där nu men får nog jobba på det en stund till :)...syftet med det anonyma inlägget var väl att få en konflikt...mellan mig o min "frisör"...det sket sig stort...det löste sig innan det blev en konflikt...det bådar gott...en man med mognad...:)jag ser fram emot en piggare morgondag med glädje.....(och tackar min storasyster Ingmarie som fick mig lite gladare idag genom att säga att jag är vacker på mina foton...hon skulle se mig nu :) kramar och var rädda om kärleken....

Mi Casa....

mitt hem..äntligen hemma igen i mitt lugna...hade sett fram emot att lyssna på Louise Hoffsten i smedjan ikväll.....migränen grusade planerna....just ikväll..jag har inte haft migrän på så länge...en spruta och några timmars sömn...nu är jag vid liv igen...och fortsätter att leva och älska :)och just nu sakna min lekkamrat :) ....var rädda om kärleken...

I min tanke......

finns just nu en vacker man som gör mig så glad...mitt i all sorg fann jag honom...så nära...en man som kan kommunicera...som förstår....som får mig att vara barn,tonåring,kvinna....som ser....han fanns där hela tiden och jag såg inte...förblindad av sorg....oklar...vad kan jag säga...välkommen.....

Måndag morgon...

en ny dag en ny vecka...fortsättningen på mitt liv börjar idag...tänker på dem omkring mig som har det tufft just nu...delar med mig av min energi...och är oändligt tacksam för den energi ni gett mig för att kunna gå vidare...Tänker på älskade Isabella och är tacksam för att jag har henne..min lilla men tuffa glädjespridare...på Jennie som ständigt kämpar och tar nya tag...på Niklas som alltid finns hos mig...älskade ungar...på de tre små som tar en bit av min energi men ger så oändligt mycket tillbaka...på Irene som är urkraften själv....på Janne för att vi kan skratta tillsammans igen...Isabell för att du finns...och hjälper mig att minnas..Tinos tänkaren med sina kloka ord...Jennifer..min "nya" dotter :)som ger mig många skratt...på alla grannar som ständigt knackar på och "ser att allt är bra"....på min nya lekkamrat som skrattar med mig..och säger att jag är vacker...får mig levande...Tänker på musiken ....solen....kärleken...passionen...gråten...som alltid finns i mitt liv och ger det dynamik...liv...tacksam för livet går jag ut i ännu en dag...full av hopp...

En kråka landade...

hasat fram i något förnöjt och långsamt tillstånd....inget kan rubba...fann en gåva i vackert förband..en kråka kom flygande och landade...på min trappa...knackade på min dörr..där kärleken bor...jag stannar i det här....jag har tackat ja...jag har valt....

Jag lever...

och du lever inom mig..jag ser dig när jag blundar...jag ber dig vill du vaka över mig och välsigna varje steg jag tar...saknar dig min älskade unge.I dag har saknaden varit påtaglig...får försöka jobba mig igenom dagen...samtidigt som jag kämpar med det dåliga samvetet över att jag mår så otroligt bra...att jag har en ny lekkamrat som får mig att skratta igen..blandade känslor....

Vaknar av att solen...

redan kommit...det ser ut att bli en vacker sommardag..med sovstund på stranden...Jag startar med kaffe och ser vad denna stund har att ge...ny dag..nya äventyr..Kramar..

Familjesammankomst....

Vi har alltid lika trevligt när vi träffas...trots att vi är olika :

Sommarvädret håller i sig...

morgonen bjuder på kaffe i det gröna. Idag blir det en bra dag :)den tanken gillar jag.Dagarna flyter fram med stormsteg och datorn får allt mindre av min tid...Sommargäster från Tyskland bor intill..väldigt trevligt sällskap och min tyska får sig en påminnelse och övning..trodde jag glömt det mesta men ack..det sitter där bak i huvudet som en gammal slagdänga.
Aktiviteterna i dag blir få...den fuktiga värmen har slagit ut min muminkropp :)vila i solstolen eller njuta av stranden det är bara att välja...Besök hos Inger ikväll..ett kärt besök hos en omtyckt vän...med hopp om att kunna dela med mig av min energi...tills vi hörs igen...kramar och var rädda om kärleken..

Jag är en ÖVERMÄNNISKA...

Det finns ingen gud...jag är ensam ansvarig för mitt öde...min sanning är min egen...alltså...jag menar att människan är vad hon själv gör sig till...Jag är vad jag gör och vad jag låter bli att göra....Jag har balanserat Lucifer och Ahriman mot varandra genom KÄRLEK.....blivit en hel människa med en FRI VILJA....det är inte dåligt..att vid 50 år upptäcka att jag är FRI...fri i tanke och vilja...livet är dyrbart...det finns inga måsten..det finns bara NU...utan oro för vad som händer sen...så länge samtalet pågår så lever jag...tankar i nuet och kramar till er...

En trevlig midsommar..

med eller utan myggor och regn önskar jag er alla därute.Var rädda om er och kärleken.

Nu var det klart...

färdig med utbildningen och certifikatet taget....Instruktör Ohls-Vikström redo att rycka ut :) kvällen har varit helt magisk..nu väntar bara kaffe och sängen..sova,sova och upp igen kl 05:30..en riktigt fullspäckad Torsdag väntar..önskar att jag kunde få några extratimmar fram till Fredag...hopp om en trevlig midsommarhelg..med önskan om att solen är med mig..kramar till er alla..en skön helg och var rädda om kärleken.

Underbar sommardag...

solen har lagt sina strålar precis på mig hela dagen...medan jag målat...och tittat på "snygg-Peter" som snickrat bredvid mig...ett under att jag inte ramlade ner från takstolarna...
I morgon får jag mitt instruktörscertifikat (och får åter igen besöka räddningstjänsten:) och kan därmed börja att utbilda...härligt..men först en skön midsommar..en skön semester.. få igång energierna..och det önskar jag er alla.

Det vackraste...

Gråkall morgon..

tidigt uppe...var tog sol och värme vägen? Kaffe gör underverk för trötta själar jag försöker med en hel kanna så kanske denna trötta kropp kan vakna och starta dagen...en hektisk gårdag och sent i säng...utbildningen på brandstationen tog musten ur mig..eller så var det alla vackra brandmän :) ..det här kommer att bli en riktigt bra dag..eller vad säger ni...

Ta egen plats...

och ändå kunna andas tillsammans...härligt..det måste vara det viktigaste i en relation...att kunna vara ensam tillsammans...leva mitt liv...tillsammans...ditt liv tillsammans...morgonfunderingar...på väg...nyttig stress...ger energi och glädje....att få vakna upp och se ännu en fin dag växa fram...lägga bort alla energitjuvar som tränger sig på...tar plats och tid...varför bry er om mig och mitt,gå vidare och bearbeta och glömma...var det inte så...glöm då!!!min tid är för viktig för att slösas bort på analyserande...välkomna att lära känna mig...det här är livet, mitt liv och det ska levas NU. Kramar till er alla...speciellt till energitjuvarna,de behöver en kram.

Fotolycka i svensk natur....

Aldrig kan vi veta vad som väntar vid nästa krök...natur

behöver inte betyda långväga färd...strax utanför husknuten blommar detta vackra...med kaffemugg och leende är detta lycka...små små..nya och nyfikna kalvar..vaktande mammor...vi är välsignade...

Tidig morgon..

jag hade gärna sovit några timmar till...tröttsamt att behöva kliva upp så tidigt när jag är så förbaskat trött..och så väl behöver min sömn...svallande känslor inför det stora..förväntningar och hopp...ljus och glädje...solen har inte riktigt vaknat den heller idag men jag är uppe och välkomnar den...nyduschad och med en kopp hett kaffe ser jag ändå fram emot dagen med glädje och liv....kärt besök på eftermiddagen..något att se fram emot. Nu väntar vi på solen och den vackra sommardagen...kramar till er alla...

Solens strålar alla över mörka skyar gå..

..den vackra och värmande solen gör mig så gott...att sommaren kommit igen är ett under för mig..energin börjar sakta komma åter och jag njuter av att få bo i paradiset.

Jag är så oerhört beroende av lugn och frid..stillhet och eftertanke...

Irene har tappat sin energi och vi som har fått den delar med oss...är det inte så livet är??..är det inte därför vi har vänner...kära...om alla hela tiden hade fullt av energi...så skulle världen spricka...jämnt fördelat ska det vara så att vi alla kan stötta och hjälpa,ge tillbaka av det fina vi får...sammanhållning....vår skapare är finurlig...vi blir sammansvetsade. Kanske är det det som är den största kärleken till medmänniskorna? vad vet jag en sliten "arbetarunge",nyvaken, lycklig och med knullrufs i håret :) på god väg att bli en hel människa,det finaste vi kan bli...MÄNNISKA...det enda vi behöver vara...allt annat betyder inget...nada....förgängligt...Människa..det enda jag vill vara...med mina fel och brister...med min styrka och mina förmågor...icke fördömande, förlåtande och ödmjuk..nyfiken på allt och alla och oerhört tacksam för livet. Kramar till er alla...

Åter hemma...

Efter en "sova borta-natt" är det så ljuvligt att komma hem ensam och bara vara i stillhet...ro...och ...bli överraskad av fotograferande besökare :)..snopet..men trevligt...

Nissepromenad och många skratt..mest över Nisse som springer hos grannen och friar...snart blir han väl pappa :) så då får vi dubbel tillökning i min familj. Mysigt...nu väntar sängen och min nya spännande bok..till er alla en god natt och var rädda om er.

En liten plats för avkoppling börjar ta form...

jag har så smått börjat att bo in mig...en sak i taget hamnar på rätt plats...det kommer att bli riktigt bra så småningom...bara jag får känna var sakerna har sin plats....just nu målas trädgårdsmöbler ...vem har lust att vara inne....Kramar till er...

Välkommen Juni....

en tidig morgon med isande vindar..önskar mig en solig och varm första Junidag...kommen med energi och lust.Kaffe på trappan i sällskap med grannens lilla hund som far fram som ett yrväder..Förmiddagen bjuder en tur till stora staden i trevligt sällskap...med lunch och träning...eftermiddagen tillbringas i doften av min härliga syrèn..latmaskande....jag börjar bli riktigt bra på det....Tisdagskvällen står för eld och sång...vin och skratt...virvlande tyg och lösa vovvar runt fötterna....löst folk också för den delen :) Nu tar jag och gör ingenting...jag blev inte riktigt färdig med det igår....Kramar och hopp om en underbar solbränne-dag..i fridens tecken...

Lyckliga gatan...

bor jag på...jag trivs så otroligt bra i mitt hem och med mina fina grannar. Jag har knappt hunnit ordna till mitt nya hem, det är kaos och röra lite överallt men ändå trivs denna fisk. En skön Bella/Terror-helg med film och god mat...ätit för mycket igen och slöat till...regn..regn och åter regn men nu bryter solen fram sina varma strålar igen...hoppas på en solig morgondag.

Sorg och elände i Hofors i natt...unga människor som borde ha hela livet framför sig har slutat sina dagar på vår jord...mina tankar går till de anhöriga som måste gå igenom detta helvete..måste gå vidare utan sina söner...sina bröder...mitt hjärta fylls av sorg och medlidande...det finns ingen tröst..även om jag mist en son så kan jag aldrig veta vad de känner i denna stund men jag kan ha förståelse för det helvete de måste gå igenom. Det finns ingen tröst...en förhoppning om att alla vänner står kvar i sorgen...att de inte slutar att ringa, gömmer sig bakom hyllorna i affären eller vänder sig bort...det är svårt att möta en människa i sorg...det finns inget att säga...man behöver inte säga något...bara finnas där...ringa och säga att jag tänker på dig, gråta tillsammans..stå kvar...det ger ork att fortsätta...sakta framåt....

Natten är kommen..

till Stjärnsund...jag sitter här och gråter..för en dikt jag fick skickad till mig av en kär vän...så vacker och känslofylld...jag som inte skulle gråta idag....denna fina dag tillsammans med liam...mitt i stora skogen för att leta vackra stenar...vi hittade ett ton....och hade roligt...vilken humor den lilla killen har...vi har börjat att anlägga ett stenparti...ett riktigt slitgöra men det kommer att bli så vackert...vi ska gjuta cementfigurer också...han har verkligen ideer...bara att haka på. Nu sover han sött och lugnt i stora sängen med lilla Nisse tätt intill...jag ser fram emot en morgondag...och säger nu godnatt till er alla....var rädda om kärleken och de som håller er kära....

Efter en helt underbar gårdag..

började även denna dag..söndag..som en skön och avslappnad dag.Regnet öser ner utanför mitt fönster..smattrandet på fönsterbläcket bildar en symfoni...brasan värmer skönt och min härliga säng är fylld av värme...morgonmöte med Merlin..trollkarlen...en kissnödig Nisse som hatar regn och helst skulle kissa på mattan en sån här dag...kurar ihop sig intill...jag tog ett stort beslut igår...ett livsavgörande...det finns verkligen en framtid därframme...kärlek och omsorg...sol och värme..utbytta tankar och blickar...leenden som stannar kvar...med hopp om en fortsatt bra dag kryper jag nog under täcket en stund till....He encontrado el amor de mi vida.El gran amor.Fantàstico.Una càlida y amorosa.

Rollen som medlare..

varför lyckas jag alltid få den???förmodligen för att jag tar den på mig..idag tappade jag tålamodet..jag sa ifrån...två vuxna personer som aldrig kan hålla sams och båda ringer till mig för att få medhåll???jag är så jävla trött på det...idag sa jag det äntligen...OM NI HAR EN KONFLIKT SÅ LÖS DEN...ring inte till mig förrän ni gjort upp...tack och adjö...aldrig mer den rollen...jävlar vad bra det kändes...befriande...

Ju mer jag fördjupar mig i Stoicismen..ju mer inser jag att det är det rätta sättet att handskas med sina känslor...Självklart kan jag själv kontrollera mina känslor..min hjärna kan behärska känslorna...jag behöver bara bestämma mig för det..jag kan bestämma vad jag vill känna. Jag rår faktiskt över mina egna känslor... Jag trodde länge att depressionen kom först och att det var därför jag grät....men det kanske är tvärtom...om jag inte gråter blir jag inte deprimerad...
Jag har varit riktigt arg länge för att jag fortfarande lever...när jag bestämde mig för att sluta vara arg och ledsen så blev allt kristallklart...jag är som en baby som ser allt för första gången...eller en dykare som bryter genom vattenytan flämtande efter luft..en obeskrivlig känsla...allt är egentligen ganska enkelt...livet är enkelt...existentialismen handlar egentligen bara om att tänka för mycket på att man lever...

Energin..

har flödat idag....avbrott för kärt besök av "busarna"...alla glada utom Nisse som tycker illa om konkurrenter...och att bli dragen i svansen...eller bli överkörd av fotpallen...
Solen vill komma fram mellan det stålgrå..hoppas att den vinner...all energi är välkommen till mig och det som nu börjar likna ett hem...förr eller senare blir det nog någon ordning...
Kvällsbesök av Milton och hans husse...hundarna vill ju så gärna träffa varandra :)
Ha en skön eftermiddag i solen som snart bryter igenom och tar överhanden...
Var rädda om kärleken...därute...

Uderbart förälskad...

som genom ett trollslag fanns han bara där...i Stjärnsund ..nästan hemma....denna gråkalla, tråkigt regniga dag...när jag hasat mig ut med Nisse...gått en långpromenad och fått lite färg på kinderna...frusen in i benen.....längtande efter en varm kopp kaffe...så stod han bara där ...framför mig....ett underverk...ett ögonkast..en blick som sa: här är jag...underbart vackra,bruna ögon...förvånade och glada...det vackraste jag sett...långt busigt hår..i skiftande oidentifierbara färger...jag är förälskad...hopplöst förlorad...århundrandets kärlekssaga....Milton från Gävle....en yorkshireterrier..precis som Nisse....vilken kille...hans husse är inte heller så tokig....

Min sönderslagna backspegel....

jag har drabbats av en för jävlig förkylning..så fort jag slappnar av så hoppar all världens bakterier på mig...dessutom har småkrypen magsjukan så nu är väl den snart gäst hos mig också.
Två gånger idag har jag fått höra att mitt skratt inte längre når mina ögon...att ögonen inte glittrar längre...att det stannar...någonstans på vägen..jag har inte tänkt på det förut men visst är det så...jag önskar att det inte var så...att jag kunde känna riktig glädje igen.
Jag får ta en dag i taget, ta det som kommer och lära mig att gå igen...det har varit en jävla resa det senaste året...det finns inte så mycket mer som kan hända...jag ska försöka att låta bli att titta i min sönderslagna backspegel.....jag vet inte...vad som händer...det är dags för ännu en bit på livets resa...det är det som är det fina i kråksången...kråksången som är mitt liv...som Plura säger...jag gör som jag alltid gjort...fortsätter att gå...

Natten är här.....

igen...en önskan om att det blir en av de bra nätterna som följs av en bra dag. Texten på min vägg har börjat ta sin form...om orken finns så blir den klar i morgon...kanske finns det ork till social samvaro och blogg..vem vet vad morgondagen bjuder. Hoppet och ljuset finns därframme...Sov gott alla och var rädda om kärleken.

Vaknar tidigt av att..

solen tittar in och hälsar godmorgon...det ser ut att bli en ljusare dag...längre vaken tid...Nissepromenad med vårvinden i ansiktet...påtaglig saknad...och längtan...
Uppehållstillstånd...resa...långflytt...

Min kamp...

En av de svarta och dåliga dagarna...från start...ingen energi...ingen ork och ingen lust. Spelets regler har plötsligt ändrats..plockar i kartonger..flyttar från låda till låda...i alla ligger små minnen och fotografier som påminner om vad jag förlorat...vad vi förlorat...en tröja som fortfarande luktar Niklas...en teckning med texten "jag ska måla hela världen lilla mamma" grafittifärg...påminner om ett sms jag fickför några år sedan med en bild av en grafittimålning från skyddsrummet i slingan i Hofors...en helt olaglig målning undertecknad...till dig mamma...vackra, älskade unge jag saknar dig så.

Vem uppfann gud och vad ska vi med honom till???Om han finns varför är han då en elak, girig enväldshärskare...enligt bibeln så ska ett helt folk utplånas...gossebarnen ska dödas och flickorna ska sparas så att soldaterna kan förlusta sig på dem...folket ska tvingas äta sina döttrar och söners kött???han slår folket med sjukdomar och tvingar dem att vandra i öknen i 40 år....en färd som för övrigt är uppmätt och tar 4 dagar att gå...vad gjorde de därute i 40 år???vem kan tro på det??? och om nu gud är allas fader...vi är hans barn...skulle inte gud förlåta oss då???Inget som mina barn gör skulle få mig att inte förlåta dem...är jag bättre än gud??? Är jag mer förlåtande och ödmjuk än gud??

Det sista Jesus säger i nya testamentet är att gudsriket är omedelbart förestående...gud skall komma snart ..det är två tusen år sedan och ännu har han inte kommit??? borde inte människorna sluta vänta???varför kommer inte gud ner som en brinnande buske i vår tid??? varför låter gud unga människor dö och senila, dödssjuka människor får leva...varför låter han barn dö??? är det barmhärtigt?? Ni kristna må förlåta mig men det finns ingen gud...ni har blivit lurade...

Kväll i 5:an...

efter en händelserik dag...Jag har tagit farväl av mamma och hoppas att hon är hos Niklas nu...kanske diskuterar de den svenska flyktingpolitiken..de tyckte båda att Sverige är inhumant...eller så skrattar de gott åt prästens ord i kyrkan...han har ju inte en susning om vad som händer efter döden...men de två vet.
Begravningskaffet hos min bror var menat att bli en stund, men med syskon, syskonbarn,kusiner,icke kusiner och annat löst folk :)som samlats så blev det många trevliga timmar. Vissa har jag inte sett på 30 år men jösses vad kul vi hade med gamla fotografier och minnen. Döm om min förvåning när en av dem flyttat från Storstaden till lilla HORNDAL!!! Vi ska träffas i nästa vecka och ha en trevlig kväll.
Det finns inte så mycket ork över till något ikväll mer än att krypa ner under täcket i värmen från kakelugnen och må gott....ladda inför ännu en morgondag..och hoppas att det är en av de bra dagarna.
Kramar och var rädda om den riktiga kärleken..den är dyrbar.

En stund i solen...

eller rättare sagt en hel lat dag i solens tecken..krattat, röjt och njutit...fick en bukett vitsippor av Anne..våren...fixat upp en fågelholk för de små blåmesarna..ritat en hylla och målat en vägg till i sovrummet..en riktigt bra dag med andra ord. Det går långsamt framåt. De bra dagarna blir allt fler..

I morgon begravs lilla mamma..jag har snart klippkort på begravningsbyrån...förlåt mamma men jag vet att du skulle ha skrattat...en tung dag men vi ska försöka att göra den ljus och fin.
Kvällen bjuder vila,film och fyllda paprikor..brasa i kakelugnen i trevligt sällskap..
ha en skön kväll och var rädda om kärleken...den kan försvinna fortare än ni anar...

Måndagen har förflutit...

snart är det bara jag och Magnus Krepper. Guds åttonde underverk...vi har en timme tillsammans på Måndagarna och det är en av ljusglimtarna i mitt annars så kaotiska liv. Jag sitter tillbakalutad i soffan med hett kaffe och han bara står där till beskådan...full av känslor...ibland kliar han sig i skäggstubben, tittar ut genom fönstret och ser undrande ut..men oftast glittrar hans ljusblå ögon av skratt och hela håret är ett rufsigt svinto...herregud...

Dagens slut...

är här...kväll med kaffe och avkoppling. Sovrummet är nu snart färdigmålat..Inte kan en vuxen kvinna sova i babylila...Gardiner sydda och Nisse nybadad...besök på loppis och vips..en cykelpump....lokal ordnad...strax kör vi igång...snart är livet härligt igen.

Kramar...

Syster Ratched....

Senaste läkarbesöket resulterade även i ett ofrivilligt sköterskebesök., provtagning och utfrågning....samma visa varje gång..jag sjunker lågt i mitt beteende...kommer ner på en barnslig nivå... jämngammal med Leakim 2 år...
Syster Ingegärd....(I tanken: syster Ratched)
Hur mår du...(i tanken : vad fan tror du) -jodå lite bättre.
Du ser lite piggare ut! ( är du blind eller...) -Tack...
Äter du ordentligt? (Där hamnade jag på Leakims nivå..Bajskorv)- Ja jag äter ordentligt.
Du kanske borde ta vitaminer (Och du kanske skulle byta jobb) -Jag tar vitaminer..
Motionerar du regelbundet? (Räknas det att knulla) - Ja jag tar långa promenader.
Lider du av sömnsvårigheter? (Ja inte fan njuter jag av dem) -Jag har lite svårt att sova ibland.
Tar du några tabletter? (Ja allt jag kommer över) - Nej jag tar inga tabletter.

Under tiden som Ratched tar prover så berättar hon om sin senaste semester...sitt kommande frisörbesök och om sina underbara barnbarn...hur jobbigt det är att putsa fönster och där somnade jag nog till..sen skrattar högt hon åt sitt eget skämt om sprutor och berättar om hur underbar den nya läkaren är....vänlig och mänsklig...Ja vad fan skulle han annars vara..en krokodil eller??? ser framför mig en krokodil i läkarrock..och syster Ratched svansande efter, leende...
50 år och sååååå obstinat..barnslig och rebellisk...härligt!!!

Ännu en dag..

trött efter ännu en begravning,en fin begravning som jag tackar Ann-Sofie, Inga-Lill och Ronny för och mina tankar är idag hos Jimmy och Fredrik. Sorg över att de mist sin pappa och jag min lillebror men glädje över att vi tillsammans fick ta farväl. Glädje över livet i pojkarna.

Livet går vidare..ord som sagts mig många gånger det senaste halvåret...tyvärr så är det inte så. Mitt liv går inte vidare.. jag har tvingats att starta om mitt liv igen..ett liv som jag inte alls valt..ett liv som jag inte ens vill ha. Jag har startat om på noll..ett liv utan Niklas...livet före och livet efter.
Jag har inte bara mist ett barn..jag har mist en del av framtiden också..förhoppningar och förväntningar..som plötsligt är utsuddade...tiden läker inga sår..tiden bara går...

Ändå finns det hopp och glädje..glädje för det jag har..glädje för att jag inser vad som är viktigt i livet..vilka som är viktiga och vilka som inte får komma på mitt kalas..vilka som verkligen står kvar.Det ger en stor styrka att veta att i slutet är jag inte ensam...sorg att det finns de som tyvärr kommer att vara det...
Tack mina flickor för att ni finns...tack Janne för allt stöd...Tack Irene för all hjälp med att vässa hornen...Angelo för sången..Kerstin o Pia som står där efter 35 år...PO och Malin,Johan o Anders som får mig att skratta...Isabell för alla kramar..Sanna o Alexandra mina busar...visst finns det mycket och många som är värda alla tack..och kramar...
En bra dag i solen önskar jag er och kryper ner under täcket igen.
Kramar och var rädda om kärleken.

Kvällen har övergått till natt.

och jag borde sova inför morgondagen..jag sover i stort sett 16 timmar per dygn nu för tiden..tänker att det är det enda jag gör.
Min morgondag blir en sorgens dag..min lillebror ska begravas..min älskade, glada och humoristiska lillebror. Det enda som gör mig mindre sorgsen är att han nu är tillsammans med min Niklas, hoppas att ni skojar och skrattar som ni alltid brukade göra.Ni två hade något speciellt ihop.
Kramar till er alla.

Nuet varar i tre sekunder..

ett, två, tre... Det är på modet att säga att jag lever här och nu...ja vad skulle jag annars kunna göra??vad fan skulle jag annars kunna göra?? Det är nu jag finns...i morgon vet jag inget om..Visst vore det fint att bara leva här och nu...ta tillvara tre sekunder i taget..och leva fullt ut..tre sekunder i taget...inte planera framåt..för nuet varar i tre sekunder... Ja det är ung. vad jag orkar just nu..tre sekunder i taget...Alla som lever..lever väl här och nu... några av oss har blivit varse om att nuet kan ta slut...vi blir mer rädda om nuet..vi är medvetna om att allt kan ta slut på tre sekunder..vi har blivit varnade...vänta inte på SEN...lev NU...har det skrikits till oss...men vi kan ändå bara leva här och nu...På Torsdag skall jag...nästa vecka skall jag...om ett år skall jag...när jag fyller 50 skall jag...gör det NU...lev i nuet...lev i morgon...lev i evigheten..

Sorg går över...vilken idiot sa det?? sorg går aldrig över..sorgen finns därinne och dyker upp när jag minst anar det..i natt..i morgon...nästa vecka...om 20 år?? visst kan jag bearbeta sorgen och gå vidare men inte fan glömmer jag den...jag kan lära mig leva med den...men jag glömmer inte...

Idag tackar jag..

Irene som finns där och ger mig värme och omtanke...godis så att jag får energi. Isabella och Jennie för att de är mina underbara flickor...de borde få tröst av mamma men i stället får de ge tröst..vi har alla en svår tid men det måste bli en ljusning och tillsammans är vi starka, utan varandra är vi ingenting...Tony för dina uppmuntrande ord...Sanna för din blogg som får mig att skratta mitt i skiten...Isabell för att du är den finaste vän...du har det tufft men orkar ändå uppmuntra mig...min lilla Nisse som måste ut oavsett väder...annars låg jag i sängen hela dagen...Anne för att du är så förstående...Liam, Leakim o Linnea som får mormor levande igen...Niklas som sparkar mig ur sängen och säger allt ordnar sig morsan...Nolle för att du skrattar åt mig...Angelo för att du finns kvar...lilla mamma för att vi äntligen fick prata ut...visst finns det trots allt mycket fint i livet..var rädda om varandra..

Tankar i nuet...

jag förstår ju nu att jag inte skulle ha börjat jobba redan efter en månad...jag skulle ha vilat..Min älskade son jag saknar dig så oerhört..varför försvann du ifrån mig..tanken har slagit mig att gå samma väg så att jag får träffa dig men jag har mina flickor...jag har tur..
Mina ben var totalt förlamade i dag..jag kom inte ur sängen..jag fick ringa distriktan för att få hjälp..utarbetad!!!!min kropp är utmattad...om jag hade ilskan så skulle jag orka men jag har bara sorgen..den ger ingen energi, den tar allt av mig. Jag gör inget annat än sover och gråter. En spruta fick jag som gjorde mig susig i skallen men jag somnade igen..nu kan jag i alla fall röra benen igen..sen finns det svikare i livet och de kan brinna i helvetet..svikare som gör allt för egen vinnings skull..de är inte värda att nämnas vid namn men de ska jag sätta riktigt ont på...vänner??? jo jag tackar..men å andra siden så syns de väl därute för de har brun tunga!!!akta er för dem. Två begravningar till på en vecka hur ska jag orka det???

En pratstund..

med vännen som talade om att så länge man lever så har man inte förlorat allt...Jag har förlorat min son, min lillebror och min mamma...men jag har mina döttrar..jag har tur. Allt ordnar sig..för jag har kärlek och då har man allt.
Kramar till er alla därute.

Orken tryter..

Jag önskar att jag hade ork att gå ut i det fina vädret..istället får jag förbereda mig på ännu två begravningar.Den 23 April begravs min älskade lillebror och så planering för lilla mamma som dog igår. Det finns ingen ork och energi till något just nu, jag ligger mest i sängen och sover, dricker lite kaffe och sover igen.
Jag har lätt att se så här i efterhand att jag skulle ha tagit en paus och vilat tidigare. Jag ska ju vara så jävla duktig och alltid finnas för andra..göra det så bra som möjligt för andra och alltid sätta mig själv i sista hand. det får jag sota för nu med värk i kroppen, andningssvårigheter och trötthet. Jag vet då inte var den här våren ska sluta. Jag sover en stund.

Första inlägget..

i April. Det har varit så mycket den senaste veckan. Flytten har tagit all min kraft.Nu är det äntligen färdigt och jag är på plats.
En ledig Fredag..skulle hinna göra så mycket..istället somnade jag och sov i fem timmar..jag måste vara helt utmattad. För första gången på ett år har jag kunnat slappna av till fullo och nu kommer tröttheten.Jag är nog lätt vidbränd jag också.
Jag skulle behöva semester i ett år för att ta igen all förlorad tid och all sömn.

Jag är redan hemma i det nya boendet och kommer att trivas utmärkt..målning, byte av köksluckor och lite pyssel så blir det perfekt.Just nu sitter jag mitt i röran och bara njuter av värmen från kakelugnarna..kaffet är rykande hett och Nisse snusar i sängen intill mig.. det här är verkligen det bästa jag gjort på länge.
Ha det bra därute och var rädda om kärleken.
Kramar//Lisa

På väg...

Äntligen på väg mot det nya. Jag har tagit två stora och viktiga beslut i helgen.Det är inte bara långkalsongerna som har farit all världens väg denna vecka..jag har kastat ut det mesta av det gamla. Energitjuvar göre sig icke besvär...de är inte välkomna i min zon. Jag lägger inget av min dyrbara tid till de som utnyttjar och flyr..Ljus och värme, kärlek och hopp..det är allt just nu...var rädda om kärleken och var rädda om varandra...

En svår dag.

Hur berättar jag för min svårt sjuka mamma som är inlagd på sjukhus att hennes yngsta son, min lillebror har dött? Det uppdraget hade den här dagen med sig.Det finns inget sätt att förbereda sig på..det är bara ärlighet och tydlighet som gäller. Jag fick själv det beskedet för precis sex månader sedan..jag vet vad det innebär.
Nu har jag mist min älskade son och min lillebror inom ett halvår...ska det fortsätta eller är det en vändpunkt nu?? Finns det en mening???Du kan ju svara mig gud..(med liten bokstav för jag är jävligt förbannad på dig)Ska du ta allt som betyder något?Eller ger du dig nu?
Jag är glad att den här dagen snart har nått sitt slut.
Jag tackar sjukhusprästen Anna-Lisa för hjälpen..och önskar mig frid och ro.
Kärlek till mina kära.

Ryska dockan.

Jag uppfattar att vi människor är som den "ryska dockan". Vi startar och föds som den allra minsta, längst in. Det är då vi är den sanna, verkliga och hela människan. Under livets gång bygger vuxenvärlden på lager på lager och plötsligt är vi den yttersta dockan. Händelser och upplevelser under livets gång gör att vi kommer ifrån oss själva, vi är vilsna och söker oss tillbaka till den innersta dockan.
När vi efter hårt arbete..motgångar...mycket gråt och härliga äventyr kanske vi till slut hittar oss, hittar den verkliga människan, den sanna människan som vi var menade att bli.Då är vi tillbaka till den innersta lilla dockan..då kan vi leva helt i nuet.
Då är vi beredda att leva fullt ut och dela det med någon annan likasinnad.
Ju mer vi jobbar med vår utveckling, ju öppnare sinne vi har ju fortare går det att komma till sitt innersta.Det är min uppfattning.
Jag önskar er alla en skön Söndag och var rädda om kärleken.

Sorgen ..

och saknaden har varit jobbig den senaste veckan. Mitt i glädjeruset över att våren är på väg så finns den där som ett lock.Samvetet gnager som en ond böld över att vara glad mitt i sorgen. Igår var det ett halvt år sedan Niklas försvann ifrån mig..en kort del av mitt liv men ändå så lång tid..
Jag har inte bara förlorat ett barn..jag har förlorat en del av mig själv och en del av framtiden.Jag får programmera om hela det inre.. det jag planerat tidigare inför framtiden sitter djupt rotat..nu blir det inte så...det tar tid och energi att ställa om mig.
Niklas kommer inte att vara en del av min framtid. Han kommer alltid att finnas hos mig men ändå inte.
Samtidigt som mitt liv går vidare med alla vardagliga ting så står tiden stilla.Jag får inte riktigt ihop det.Jag får börja om från början. Mitt i sorgen finns ändå en glädje..Isabella och Jennie är en del av min framtid, det är jag tacksam för.

Arbetsdagen över...

...nu äntligen en lugn stund med promenad i det vackra ljuset. Solen skiner över Västerbyn och snön smälter från taket. Våren är i antågande och livet är rätt bra. Packningen är snart klar, tack vare Isabella som var här i helgen och hjälpte till...
Jag tror att jag ska flirta mig igenom våren..visst är det härligt med leende och vackra ögon..de kommer alltid fram så här års...var har de varit hela vintern...??? Nu går jag ut och flirtar med kameran så länge...Ha en skön dag och var rädd om kärleken...

Frustrerad per definition...

eller??? Jag blir ofta frustrerad på människor som fördömer någon annan. Hur kan man fördöma en annan människa...utan att ens ha träffat personen??OK om man inte gillar någon annans handlingar och beteende men att fördöma??? Jag förstår inte!! Alla gör vi konstiga saker vid vissa tillfällen i livet..varför??? ja kanske för att ta lärdom av det, vad vet jag...vi ska akta oss för att döma andra för helt plötsligt sitter vi där med skägget i brevlådan själva...vill vi bli fördömda??? nej, det tror jag inte.
Ha en skön Lördag och var rädd om kärleken.

Veckans slut..

redan? var tar alla dagar vägen...tänkte att jag hade lång tid på mig att packa men plötsligt är vi mitt i månaden...
Våren är på väg...solen är vaken i allt längre perioder och hundskiten smyger fram...så också människorna som sovit hela vintern. Visst är det ljuvligt med takdropp och tösnö..adjö till kyla och raggsockor...välkommen till strumplöst och värme...kaffestund på trappan och mygg???
Ha en skön dag och var rädda om kärleken...:)

Söndag= Ikeadag..

alldeles lagom att tillbringa Söndagen på IKEA...strosa omkring och blir jag alldeles för trött så provsover jag en säng. Ikearestaurangen bjuder inte på någon överraskning vad gäller vegetarisk kost men rödbetssåsen hade vacker färg trots att den smakade skit och såg ut som en spya. Finns det inga kockar som är veganer????jag bara undrar. Det är i alla fall lika kul som alltid att vara ute med Bella...sjukare humor får jag leta efter. Idag funderade hon över hur någon kan bli kär i en kvinna som ser ut som ett åkerspöke...kvinnan i fråga var vår bordsgranne!!!!...och många skratt..det är en garanti med henne...dessutom klappade hon på fel person....och jag tappade som alltid bort bilen på parkeringen :(...att jag aldrig lär mig...men idag tog det bara en kvart att hitta den....försök själva att hitta en liten Beetle på den parkeringen!!!!

Ett besök hos busarna på Smedjegatan hanns också med...livat som alltid...och jag fick ett nytt namn idag igen: Häxan mormor...??? sist var det Mormor Gustavsson ?????? Föredrar nog häxa :)
Kvällen blir lugn i Västerbyn..kvällspromenad med Terror och Nisse står på tur..kaffe och en ny bok....skönhetssömn inför jobbet....och en dans med Torsten...tillbringa kvällen i frid och var rädd om kärleken.

Morgonsol...

att vakna till en kall morgon..men ändå sol...
Jag tänkte att jag hade så god tid på mig att packa??? hela Mars...ja snart har halva gått och jag har mest farit runt. Dagen tillbringar jag med Isabella och Janne för att hjälpa till med Bellas flytt...jag är förmodligen så trött ikväll så att min packning får vänta...igen...

Terror hade rus i natt...måste ha varit alla zoombierna utanför...eller inte...kanske var det fönstertittaren som smög omkring...måste nog hälla en dekokt utanför så att hans fotsulor brinner i helvetet...eller inte...kanske beundrar han mina gardiner :) släpper ut Terror inatt så får vi se vem i Långsta som har något att dölja...:)....

För övrigt så går livet sakta framåt även i Västerbyn...får säga som Leakim...fi fan.....och en trevlig Lördag.

Intellektuella människor....

i all ära......om det skall delas på en flaska rött vin och vändas ut o in på livets och dödens hemligheter ...??? men..med 1 meter snö på taket...nja...en överskottad vedkärra, en begravd spade och 1 1/2 meter snö utanför ytterdörren....där räckte inte intellektet långt...sunt arbetarförnuft är att föredra i det läget...och muskler på överarmarna istället för i munnen...kommunikation..ja tack! ord..de är viktiga..tankeverksamhet..bra...men skall det göras ett grovjobb...då får det gärna vara fikarast på hjärnkontoret. Utan arbetare står Sverige upp till öronen i snö...det gör Västerbyn just nu och jag kravlar omkring och letar min kärra och min spade....

Ljuvliga tystnad...

ingen som når mig idag...tack för tystnad och frid. Jag är mer sams med min gud idag..ingen är perfekt...förlåtelse och försoning...det enda viktiga.Ingen är fullkomlig..inte ens du gud. Varför tog du inte emot Kains offer när du tog emot Abels...det var väl småsniket gjort...och skapade ett svartsjukedrama som slutade i mord...mellan två bröder...herregud det fanns fyra människor på jorden...sen var de bara tre...hur förökade de sig, en mamma, en pappa och en son???? förklara det du gud...

Jag har tagit ett stort beslut idag..ett beslut som kommer att förändra världshistorien...nästan..eller kanske inte...det kommer förhoppningsvis att göra mig till en lyckligare människa..nog så..hela situationen är absurd...kanske är det allt som har hänt de senaste åren som fått mig att inse vad jag ska göra...något bra mitt i skiten.
Det behövdes inte så mycket för att inse att livet inte är så tokigt ändå...jag är Tacksam/glad/åter på banan.....mitt enda och bästa liv är här och nu...kärlek till er...

Jag är inte sams med min gud...

just nu...eller rättare sagt jag är jävligt förbannad på honom..men han ska få igen...när jag kommer ditupp ska han inte få en lugn stund...jag lovar...ständiga prövningar och bakslag...vad menar han?? har han prövotid på mig eller?? kan han hitta på något värre nu?? nej där sket han sig....rejält...jag är trött på honom...

Jag är så innerligt trött på människorna också...de flesta i alla fall..ständiga besvikelser...om djävulen trodde att han skulle kunna göra människorna värre så är han en jävla optimist!!!
Slitsamma dagar...kappvändare...rövslickare...ja det finns många med brun tunga...och osynliga horn... profitörer...parasiter..belackare...smitare....pissråttor... you name it...tur att jag har humor ....det har gud också...och så fort tjänsten som gud blir ledig så ska jag söka den...

My heart is taking over...

..as usual..nothing new :) i always say too much...too fast..i am not saying everything...yet...grief is hard to live with...i will not give up my dreams..i continue...constantly..i will survive and one day in the future..i just know..no one is redundant...all are valuable..until..humility and love will prevail...you will be alone at the end...sad..but i know..i feel sorry for you...until...love to you all...

Eftermiddag i Västerbyn...

slutat jobbet tidigare och skall tillbringa kvällen i stillhet och ro...ligga i soffan och njuta av att bara finnas. Solen skiner utanför fönstret.. en härlig vinterdag...Inga besök väntas ...städningen skjuts på framtiden...packar för fullt .... lever bland kartonger och säckar...snart dags att flytta...saknar Niklas... det vackra långa håret...saknar hans skratt...och humor....längtar efter kärleken...redan...hoppas på en fin helg...kärlek till er alla....

Mustasch på högsta

och Nisse håller för öronen...Black city får till och med Torsten att vakna :) bra att rensa hjärnan ibland...det diskreta...snälla.. men.....trött på det softa...brasa...kardborrande och rött vin går alldeles utmärkt till mustasch..med rätt person :)

Högmod..girighet..vällust..frosseri...vrede...avvund...likgiltighet...ja vilken har DU inte drabbats av??? Jag har drabbats av dem alla..men jag är ju ingen snäll flicka...jag är en elak kärring...med attityd...Usch...förfärliga människa...som dessutom har en ovanligt vacker Ängel att vänta...utseendet spelar ingen roll??? OK...insidan...???.reptilhjärnan jobbar igen...mjuk och fin...kvinnlig...Lisa/Lennart vaknar och skrattar rått...män som är som kärringar...skulle det vara ett skällsord...JAG skulle ta det så om jag inte visste att jag ÄR EN KÄRRING...bäst att fortsätta med Mustasch i öronen och såpa i munnen ett tag till...

Jag vakade över fel person...

dagen igår blev inte bra...fick i all hast kasta mig upp till Hälsingland till sjukhuset och min döende mamma...tack snälla syster för att du satt där och för alla galna skratt.Tack lillebror för att du delar vår sjuka humor. Mitt i allt elände som varit så sitter vi bland en massa döende människor och fnissar...vad ska jag göra...utan humor överlever jag inte.

När jag kommer i flygande fart till sjukhuset så har min Lena suttit där hela dagen...hon är trött och behöver avlastning...mamma sover mest men vaknar till ibland och tycker att vi kan åka hem...hon vägrar medicin...vägrar mat...vill bara dö...ok hennes beslut måste vi respektera...vi smyger ut ur rummet och hittar en mysig vrå där vi kurar ihop oss i soffan och pratar om mammas slut..jag hör någon ropa och tassar in till mamma..det är mörkt och jag sätter mig på stolen intill hennes säng...frågar om hon är vaken men inget svar..kryper närmare för att se om hon andas...och...det är inte lilla mamma...det är en vilt främmande kvinna som blir livrädd...jag är i fel rum....herregud...alla rum ser likadana ut...alla sängar är lika...alla som ligger där ser ut som gapande fågelholkar...det är dödens väntrum...kan vi göra annat än skratta..mitt i eländet...en kvinna larmar oavbrutet...hon ligger...hänger och sitter på larmknappen...en stor eloge till vårdpersonalen som orkar... vi får fika och blir anvisade en TV att titta på...vi finner 1 st.TV..1 st. DVD och 3 VHS filmer...ingen väggkontakt??? skratt igen...trötta somnar vi i alla fall i soffan. Vaknar kl 6 ...dåligt med sömn..håret ser ut som ett svinto och kläderna som ett dragspel...frukost och mamma är på ett uselt humör...hon fräser åt oss...åt personalen och vill inget!!! Lillebror kommer och vi avlägger rapport...han hade gjort samma fadäs...satt sig i mammas rum...tyckt att hon tittade konstigt på honom och funderat...gått ut och kollat rumsnummer...jo..rätt...gått in igen och undrat...är det verkligen min mamma??? nej säger sköterskan hon har bytt rum......så nu har hela släkten vakat vid fel säng...kan vi annat än skratta...jag har nu tagit adjö av min lilla mamma och hon har fått i uppgift att ta hand om min Niklas...när hon lägger ner. Vad mer kan vi göra i eländet...än att skratta. Kramar till er...

Åter igen tack...

Småbarnen för att ni hjälpt mormor att hålla ordning på allt denna vecka...Jennie för att du finns och är mitt allt..Isabella för att du är en "pissmyra"som jag älskar...Irene för att du alltid ställer upp, saknar våra "bilfärder" med hög musik...Janne som "rörmokat"... Maggan som hjälp mig varje morgon med eld, kaffe och värmande ord och så klart en massa skratt...Lars för att du hjälper mig så mycket...Niklas för att du finns i mitt inre...Angelo för att du låter mig andas...Uffe för att du får mig att skratta...Axel för förälskelsen och resan...Fia för all hjälp med Liam...Kerstin för att jag alltid kan ringa...Pia ...jag älskar dig verkligen...35 år tillsammans och ännu de bästa vänner...det är inte illa...Sanna och Alexandra för era härliga foton och tokiga blogg...Isabell för att du ger mig lugnet...och igen AXEL för att du är så vacker att se på.:) Kent för att du ger mig mothugg..som ger mig energi :) Nisse för att du är en lurvig, stinkande och helt underbar hund...Ylva som tror på mig...Martin..galning...många härliga människor som finns i min närhet...jag är tacksam och glad för er..tackar också för att framtiden ser ljus ut och allt kan bara bli bättre. Kärlek till er alla...

Arbetsdagen slut...

gjorde ett bra jobb idag trots att jag var trött hela dagen...dricker ett glas vin...lyssnar på musik och väntar på att Angelo ska ringa..trösten för själen...bästa vännen...alltid så lugn och klok...en annan sorts kärlek...Italiensk värme...håller ut...medmänsklighet..önskar att jag bara kunde släppa allt..ständig kontroll...skavsåret i själen vill inte läka....önskar att jag kunde säga JA...Djävulen måste vara en stor optimist som tror att han kan göra människorna värre...jag hoppas på morgondagen...Kärlek till er...

Söndag och åter hemma..

i Västerbyn. Fryser och har huvudvärk..ser INTE fram emot jobbet i morgon...skulle vilja ha en sovmorgon till..frukost på säng och bara lata mig. Vakna och ha sommar utanför fönstret..kunna sitta på altanen,naken och njuta av kaffet utan att frysa..dream on..jag har haft en jävla skithelg...djävulen måste vara en stor optimist om han tror att han kan göra människorna sämre...jag vill komma hem från en bra dag på jobbet...sparka av mig skorna...krypa ner i sängen och berätta hur mycket du betyder...hur glad jag är att du finns...berätta...prata och skratta..sitta framför brasan och lyssna på dig...se på din vackra mun.. ... istället..

Jag drar jag mig undan...gömmer mig bakom en mur..låser dörren och släpper inte in någon..vill bara vara ensam..låter dig inte vara delaktig...ger dig inte en chans...dream on...kanske läker skavsåren i själen...kanske får du göra frukost på sängen...kanske sakta sakta får du höra mig berätta...jag tar en dag i taget...finns du kvar... Kärlek till er...

Lördag och sovmorgon..

..jag har verkligen sovit till halv elva idag???det måste vara 5 år sen sist.Jag som brukar sova till kl 6 oavsett jag jobbar eller är ledig.Kan vara så att jag verkligen behövde sömn :) Jag är frusen idag..eldar och dricker varmt men det vill inte släppa. Får ta itu med städningen, hög bra musik och en dans med golvmoppen brukar hjälpa..tänkte när jag vaknade att snart ringer Bella och vill ha hämtning i Falun..och vips..där var hon i telefonen..så det får bli en tur till Falun först av allt.
Vet inte bussbolagen vad kommunikation är??? inte en enda förbannad buss åker alltså mellan Hofors-Falun???Jaja de vet väl att vi mammor finns.
Så nu får det bli Falun and back..och sedan en städdag..skyll mig själv...sova bort halva dagen...men det verkar vara en bra dag i alla fall.. Kärlek till er..