Hej Världen...

...efter en sen natt..börjar även dagen sen (och regnig...)går i sömnen och utför det som göras bör...en middagslur till att börja med...dusch och grillning...en lugn kväll..och sedan är det full rulle igen..kramar till er och var rädda om kärleken..den är dyrbar...

Berg och dalbanan som kallas mitt liv...

..som ständigt går upp och ner...gårdagen var en svart och tuff dag...sorg, besvikelse och naturligtvis ett till anonymt inlägg på min blogg...inlägg som lyser av elakhet och missunsammhet...någon som inte orkar se en annan människas glädje...tragiskt och tråkigt att människor inte bryr sig mer om sig själva och sitt liv...för alla har vi ju ett. En människa jag tycker verkligt synd om...Ja jag mår bra och är lycklig...jag har stora djupa,svarta hål inom mig också...de syns inte men de finns där...släpp mig och gå vidare...VÄLJ LIVET...du kommer att må mycket bättre...Det blev ingen konflikt denna gång heller...kärleken står kvar...det tackar jag för...

Dagen har varit ljus och fin...Liam min stora kille...ger mig så underfundiga frågor och svar...en spjuver med skratt i ögonen.. vilt humör....och humor...Linnea lilla My...busan som kan själv...och skrattar så gott...Leakim som är så lik min Niklas...min lilla kille...kärleken själv....tack för att jag välsignats med dessa små.... Vad gör lite regn ute när kärleken och konflikterna flödar härinne...och de ligger som små svettiga geleklumpar i sina sängar och sover...jag får en lugn kväll med kaffe och film...pustar ut och längtar efter "kärleken" :) var rädda om den ni också och en trevlig kväll...

Underbar...

Visst är den väl för underbar...färger som gör mig så glad...måste bara ha....idag lyser solen i Stjärnsund....jag mår bra och livet är plötsligt fullt av möjligheter...härligt...jag har bytt ut, deletat, raderat mörkrets furste mot ljuset i mitt liv...jag välkomnar glädje och harmoni...förälskelse och skratt....inget krångel...bara enkelhet...jag har ett val...varför välja det dystra och mörka...jag släpper in ljuset och kärleken....jag går ut i dagen med ett stort leende....vi ses därute...var rädda om kärleken

Redo för en ny dag...

med hopp om mycket skratt och glädje...solen lyser med sin frånvaro :) men jag har hopp...förr eller senare dyker den upp även i Stjärnsund...tills dess nöjer jag mig med förälskelsen....

Summering av dagen....

innan kvällen kommer med mörker och tystnad...en dag som började allt annat än bra...tappra försök att få det bättre....lönlöst..avståndet var för stort..tyvärr..det hade kunnat bli riktigt fint..jag har inte ork och ingen tid att slänga bort...all ork och all tid avsätts till mig själv...till jaget...trösten idag är att jag vet att jag är värd det bästa....jag har lärt mig nu att gå direkt..inte vänta och tro att allt blir bättre...jag går...för det finns så mycket fint därute som bara väntar...så många möten....och kärlek...

Det är härligt med känslor.....

och som den "känslomänniska" jag är så märker jag dem så tydligt...jag är bra på att hitta mina känslor och sätta ord på dem...att komma in i ett rum och "känna" en känsla är härligt...det kan vara ilska, sorg, glädje,rädsla...den ligger hos någon annan men märks.....tänk på det när ni kommer in i ett rum med människor nästa gång....fikarummet på jobbet....alla är samlade...utom en...som kommer inrusande...ilsken..han har sovit över, bilen krånglade, barnen trilskades på dagis....han svär och berättar om sin ilska...när han har fått berättat så släpper ofta ilskan....med lite otur lägger han den omedvetet på någon annan i rummet...som nu går ut i dagen med en ilska som inte är hans...han vet inte vad den kom ifrån men han är förbannad...dagen är förstörd!!!! har han kommet en bra bit i sin personlighetsutveckling så förstår han att "fan..det är inte min ilska..jag fick den av någon annan" sen släpper den och han kan skratta igen.....kommer det istället in en sprudlande glad kvinna in i fikarummet så kan hon dela med sig av sin glädje och göra andra glada...lägga glädje på andra...omedvetet....det är så lätt att lägga känslor på andra utan att vi tänker på det....vet vi det här så kan vi undvika många obehagliga konflikter....vi kan känna glädje.
Vågar vi bara stanna i den känslan vi befinner oss i och stanna upp...vad är det jag känner...och varför...så har vi kommit långt..

Blir det nu ändå en konflikt så är det viktigt för mig att våga stå kvar...inte slänga luren i örat..inte gå ut och stanna borta i timmar...inte logga ut och skita i att svara....det är ovärdigt och sårande....det är ett elakt straff..att bli lämnad i en känsla av obehag och inte få reda ut det...den som "blir kvar" är ledsen och sårad...men kan inte dela känslan....det blir en riktigt dålig dag....

Jag fick en sådan känsla idag av en kär vän....som sedan försvann...den känslan har jag burit med mig under hela min gräsklippning...sorg och ilska...det är inte min ilska...det kan jag tänka nu och nu har den släppt...:) jag är glad igen.. men visst är det viktigt att kommunicera annars kan en bagatell bli en katastrof...

Kvinnor är fantastiska...Urkraft..

sittande med kaffe och två galna hundar...natten blev tidig morgon innan jag kom hem efter en fantastisk skogsvandring...kvinnor är urkraften...de som för livet vidare...vilken styrka..tänk er då 20 kvinnor i samlad trupp...vi är fantastiska...och vackra...starka som oxar och kärleksfulla....vilken energi...
en sådan kväll i månaden räcker för att ge styrka till hela Forsmark....så alla män :var rädda om era kvinnor..ni är tomma utan dem....kärlek till er, till livet och till kvinnorna....

Allt du kan visualisera kan du förverkliga...

Varje gång jag övar mig på att inte stå kvar i skuld och istället visualiserar en ny positiv variant skapar jag en ny framtid...då kan jag vid nästa möte bestämma vem jag vill vara....
Jag upplever att ett magiskt ögonblick uppstår när två människor "möts" utan rädsla..och då menar jag att mötas, inte att ses. De mötena kan uppstå precis var som helst...men det finaste av alla möten är när två älskande möts...verkligen ser varandra...dessa möten kan vara en sekund...eller i timmar...all tid upphör att existera..det finns inget annat...Magiskt...Jag är så innerligt tacksam för dessa möten...för att jag mötte dig....och för att du mötte mig....

Ett hål i trottoaren...

Tänk om paradiset inte är en avlägsen plats däruppe???långt borta....Tänk om Paradiset helt enkelt är ett tillstånd mellan människor...ett tillstånd som är fritt från rädsla...Ett tillstånd som är möjligt i varje NU...det är en fin tanke med många möjligheter... Det är jag som väljer mina tankar....genom mitt val av tanke kan jag välja GLÄDJE...Jag har äntligen funnit kontakten med den jag var ämnad att vara.....att se sin egen storhet är inspirerande...

Jag går gatan ner det finns ett djupt hål i trottoaren, jag ramlar i..jag är förlorad jag är hopplös..det är inte mitt fel, det tar en evighet att finna vägen ut..

Jag går gatan ner, det finns ett stort hål i trottoaren, jag låtsas att jag inte ser det..jag kan inte tro att jag är på samma plats, men det är inte mitt fel, det tar fortfarande lång tid att komma ut.

Jag går gatan ner, det finns ett djupt hål i trottoaren, jag ser att det är där, jag ramlar fortfarande ner, det är en vana, mina ögon är öppna, jag vet var jag är, det är mitt fel, jag kommer ur det omedelbart.

Jag går samma gata ner, det finns ett djupt hål i trottoaren, jag går vid sidan av hålet, jag tar en annan gata......tänkvärda ord.....

Gå ut med kärleken....

Evighetsögonblick...

vilket vackert ord...ögonblick som varar för evigt...i minnet..lagrat och för evigt etsat i det inre...som jag kan ta fram och skratta åt..gråta åt..att föreviga ögonblick med kameran får bilden att stanna och aldrig förändras..det påminner om hur lyckligt lottad jag är som har mina flickor och de små...i bilden förblir de alltid små....evighetsögonblick...allt vi behöver är varandra.
Jag går ut i dagen med glädje i hjärtat...var rädda om kärleken...

Det har gått tio månader...

Idag...sedan du lämnade oss..lämnade ett hål i mitt hjärta...du min älskade pusselbit som alltid kommer att fattas i mitt livspussel...saknaden och sorgen kommer över mig..mitt hjärta kommer alltid att vara trasigt...ett hål som förhoppningsvis kommer att sluta att blöda...men som alltid kommer att finnas där...jag gråter och saknar dig....älskade unge.

Migränen har slagit sina klor i mig...

hamnade i soffan i går kväll och har legat där sen dess....sprutorna gör mig dåsig och trött...missade Louise Hoffsten igår också...och trevligt sällskap....Jag har inte haft migrän på så länge men nu hittade den hit....värmen gör nog sitt till...och fördomsfulla människor...kanske...trodde att jag släppt det där nu men får nog jobba på det en stund till :)...syftet med det anonyma inlägget var väl att få en konflikt...mellan mig o min "frisör"...det sket sig stort...det löste sig innan det blev en konflikt...det bådar gott...en man med mognad...:)jag ser fram emot en piggare morgondag med glädje.....(och tackar min storasyster Ingmarie som fick mig lite gladare idag genom att säga att jag är vacker på mina foton...hon skulle se mig nu :) kramar och var rädda om kärleken....

Mi Casa....

mitt hem..äntligen hemma igen i mitt lugna...hade sett fram emot att lyssna på Louise Hoffsten i smedjan ikväll.....migränen grusade planerna....just ikväll..jag har inte haft migrän på så länge...en spruta och några timmars sömn...nu är jag vid liv igen...och fortsätter att leva och älska :)och just nu sakna min lekkamrat :) ....var rädda om kärleken...

I min tanke......

finns just nu en vacker man som gör mig så glad...mitt i all sorg fann jag honom...så nära...en man som kan kommunicera...som förstår....som får mig att vara barn,tonåring,kvinna....som ser....han fanns där hela tiden och jag såg inte...förblindad av sorg....oklar...vad kan jag säga...välkommen.....

Måndag morgon...

en ny dag en ny vecka...fortsättningen på mitt liv börjar idag...tänker på dem omkring mig som har det tufft just nu...delar med mig av min energi...och är oändligt tacksam för den energi ni gett mig för att kunna gå vidare...Tänker på älskade Isabella och är tacksam för att jag har henne..min lilla men tuffa glädjespridare...på Jennie som ständigt kämpar och tar nya tag...på Niklas som alltid finns hos mig...älskade ungar...på de tre små som tar en bit av min energi men ger så oändligt mycket tillbaka...på Irene som är urkraften själv....på Janne för att vi kan skratta tillsammans igen...Isabell för att du finns...och hjälper mig att minnas..Tinos tänkaren med sina kloka ord...Jennifer..min "nya" dotter :)som ger mig många skratt...på alla grannar som ständigt knackar på och "ser att allt är bra"....på min nya lekkamrat som skrattar med mig..och säger att jag är vacker...får mig levande...Tänker på musiken ....solen....kärleken...passionen...gråten...som alltid finns i mitt liv och ger det dynamik...liv...tacksam för livet går jag ut i ännu en dag...full av hopp...

En kråka landade...

hasat fram i något förnöjt och långsamt tillstånd....inget kan rubba...fann en gåva i vackert förband..en kråka kom flygande och landade...på min trappa...knackade på min dörr..där kärleken bor...jag stannar i det här....jag har tackat ja...jag har valt....

Jag lever...

och du lever inom mig..jag ser dig när jag blundar...jag ber dig vill du vaka över mig och välsigna varje steg jag tar...saknar dig min älskade unge.I dag har saknaden varit påtaglig...får försöka jobba mig igenom dagen...samtidigt som jag kämpar med det dåliga samvetet över att jag mår så otroligt bra...att jag har en ny lekkamrat som får mig att skratta igen..blandade känslor....

Vaknar av att solen...

redan kommit...det ser ut att bli en vacker sommardag..med sovstund på stranden...Jag startar med kaffe och ser vad denna stund har att ge...ny dag..nya äventyr..Kramar..

Familjesammankomst....

Vi har alltid lika trevligt när vi träffas...trots att vi är olika :

Sommarvädret håller i sig...

morgonen bjuder på kaffe i det gröna. Idag blir det en bra dag :)den tanken gillar jag.Dagarna flyter fram med stormsteg och datorn får allt mindre av min tid...Sommargäster från Tyskland bor intill..väldigt trevligt sällskap och min tyska får sig en påminnelse och övning..trodde jag glömt det mesta men ack..det sitter där bak i huvudet som en gammal slagdänga.
Aktiviteterna i dag blir få...den fuktiga värmen har slagit ut min muminkropp :)vila i solstolen eller njuta av stranden det är bara att välja...Besök hos Inger ikväll..ett kärt besök hos en omtyckt vän...med hopp om att kunna dela med mig av min energi...tills vi hörs igen...kramar och var rädda om kärleken..