Tack..

för en vacker och fin dag...jag önskar mig en lika fin och lugn kväll.
Det enda som betyder något och är viktigt är att vi har varandra...allt annat kan vi vara utan...Var så rädda om de ni har..och berätta att ni älskar dem.

Men är den inte vacker...

Åter en dag i livet..

En ny härlig dag har startat..jag vet inte vad den bjuder men vet att alla energitjuvar bör hålla sig borta i fortsättningen...Jag försöker att vara tydlig i mina budskap..jag försöker att förmedla vad JAG vill..jag vill ha valfrihet...jag vill ha makt över mitt liv...jag vill bestämma över min tid...jag vill vara glad och nöjd...ha positiva människor omkring mig...människor som verkligen vill vara där...jag vill skratta...leva och älska...Var så rädda om er kärlek när ni hittat den...

Försoning...

att försonas med sig själv...orka stå ut med den människa jag är...det är inte lätt men det är en lättnad att kunna det...att kunna se alla fel..alla brister och ändå tycka om MIG...Att försonas med sig själv och förlåta andra...det är en befrielse...stegen framåt blir betydligt lättare...svävande....att säga FÖRLÅT..jag gjorde bort mig....jag ångrar mig....att sedan inte få något tillbaka gör inte så mycket...jag har i alla fall sagt det svåra ordet FÖRLÅT....var så rädda om era kärlekar....

Till min älskade..

och väldigt väldigt mycket saknade pojke.Idag är det ett år sedan du försvann från oss...en tung dag att bära för mig..din pappa...Isabella och Jennie..alla dina fina vänner...jag hör fortfarande ditt skratt...dina steg i trappan...känner din doft...minns ditt engagemang och hur livfull du blev när vi hade våra diskussioner om djur och miljö, som betydde så mycket för dig...rösta på miljöpartiet mamma..det finns inget annat alternativ sa du till mig...jag har gjort det åt dig nu vännen..och min tröst just nu är att jag vet att du är hos mig..hos oss..och att du alltid kommer att finnas i mitt minne...vi ses igen älskade unge...

Att mista...

en vän är känslomässigt påfrestande..allt vänds upp och ner...gör jag rätt? gör jag fel ? jag har alltid ett val...ibland väljer jag det enklaste...för snabbt...ibland väljer jag inte alls...vad jag än väljer så går mitt liv vidare..jag känner stor sorg just nu....men mitt liv går vidare...På Söndag står det förmodligen helt stilla...Ett år sedan min älskade Niklas försvann...så långt borta men ändå så nära...Var rädda om kärleken därute...den försvinner så fort...

En ny morgon gryr...

med förhoppning om att alla skall få en lika vacker och fin dag.Jag tackar min Isabell S för ett fint och givande samtal i natt..du är så fin och ödmjuk inför livet...och döden.Tack min Isabella för att du finns och är en underbar tjej, jag älskar dig...tack Jennie min stora tjej för att du finns och alltid stöttar...även om stickor o strån ryker ibland...tack kärleken för att du finns....var rädda om er kärlek därute och se en individ i varje människa...livet blir lite lättare då när alla är så olika...

Att hitta hem...

tar olika lång tid....beroende på vilka vägar vi tar...hur många berg vi måste klättra över...hav vi simmar över....murar som spärrar vägen...faror som lurar på oss...vilka människor vi möter på vår färd......kanske är det det som är livet?..när vi är hela är vi äntligen hemma...jag är hemma nu....

Det eviga gnället om jämställdhet.......

har vi kvinnor gjort männen till vår avbild...har vi utrotat en art...gjort dem till vilsna själar i tillvaron? vet de hur de ska vara för att passa in?
Vi vill ha mjuka, behagliga män, men inga "kärringar"..vi vill att de ska göra allt vi gör men de ska fortfarande vara starka och manliga..vi använder ordet "kärring" som skällsord...fnissar bakom deras ryggar om de gör något som inte är typiskt manligt....

Jag bara undrar? vad har vi uppnått med vårt tjat om jämställdhet? och vad är jämställdhet? att mannen tar del av hushållsarbetet? byter blöjor? knappast...jag är så evinnerligt trött på kvinnors gnäll om att deras män inte "hjälper till" hemma...gnäll om toalettsitsar som inte är nerfällda!!!!HUR LÅNG TID TAR DET ATT SJÄLV PETA NER SITSEN??? och slippa konflikter....vi kvinnor är aldrig nöjda...männen är vilsna...

Erövra männens sysslor!!!!!Ta fram borren!!!Säg till dig själv att du är en kompetent kvinna...klart att du kan lära dig borra!!!Hur svårt kan det vara??? Byt däck på bilen....skotta snö!!! Om nu männen ska göra det vi kvinnor vanligtvis brukar göra så ska väl kvinnor också inkräkta på männens sysslor!!!


Säg den moderna pappa som inte fixar tvättmaskinen, som inte kan laga en middag, som inte kan skura ett golv....Då är det mer tunnsått i leden bland de kvinnor som grejar borrmaskinen...har koll på vad som blinkar på instrumentpanelen i bilen...
Är det så att det passar att vara feminist ibland????och mindre bra ibland???
Hur många har inte spelat på sin kvinnlighet för att få hjälp med bilen????

De flesta kvinnor tjatar på sin man att han ska diska, städa, tvätta!!! Hur många män tjatar på sin vinna att hon ska bygga en altan???

Min uppfattning är att vi undermedvetet kämpar för att de traditionella könsrollerna ska finnas kvar...hur jämställd familjen än säger sig vara..

Jag gör det jag är bra på....så får de andra sköta det de är bra på...hur enkelt som helst...den som känner sig hugad får diska annars blir det odiskat...vad är problemet??jag vill ha en man!!! trygg, stark och manlig.. annars hade jag valt en kvinna!!!Låt männen vara män så slipper de vara vilsna och förvirrade...och var rädda om kärleken...

September..

är kommen.Den höga och kyliga höstluften som jag bara älskar är här...skogen ger lugnet och återhämtningen.Som hämtat för att åter få lugn....förkylningen har satt sina klor i mig och ger mig trötthet...allt är på sparlåga inför det som komma skall..en viktig milstolpe i mitt liv....jag ser framåt och hoppas på en lugnare och mer fridfull tid...hoppet finns ännu om att hitta rätt...var rädda om kärleken..den är flyktig...