Arbetsdagen slut...

gjorde ett bra jobb idag trots att jag var trött hela dagen...dricker ett glas vin...lyssnar på musik och väntar på att Angelo ska ringa..trösten för själen...bästa vännen...alltid så lugn och klok...en annan sorts kärlek...Italiensk värme...håller ut...medmänsklighet..önskar att jag bara kunde släppa allt..ständig kontroll...skavsåret i själen vill inte läka....önskar att jag kunde säga JA...Djävulen måste vara en stor optimist som tror att han kan göra människorna värre...jag hoppas på morgondagen...Kärlek till er...

Söndag och åter hemma..

i Västerbyn. Fryser och har huvudvärk..ser INTE fram emot jobbet i morgon...skulle vilja ha en sovmorgon till..frukost på säng och bara lata mig. Vakna och ha sommar utanför fönstret..kunna sitta på altanen,naken och njuta av kaffet utan att frysa..dream on..jag har haft en jävla skithelg...djävulen måste vara en stor optimist om han tror att han kan göra människorna sämre...jag vill komma hem från en bra dag på jobbet...sparka av mig skorna...krypa ner i sängen och berätta hur mycket du betyder...hur glad jag är att du finns...berätta...prata och skratta..sitta framför brasan och lyssna på dig...se på din vackra mun.. ... istället..

Jag drar jag mig undan...gömmer mig bakom en mur..låser dörren och släpper inte in någon..vill bara vara ensam..låter dig inte vara delaktig...ger dig inte en chans...dream on...kanske läker skavsåren i själen...kanske får du göra frukost på sängen...kanske sakta sakta får du höra mig berätta...jag tar en dag i taget...finns du kvar... Kärlek till er...

Lördag och sovmorgon..

..jag har verkligen sovit till halv elva idag???det måste vara 5 år sen sist.Jag som brukar sova till kl 6 oavsett jag jobbar eller är ledig.Kan vara så att jag verkligen behövde sömn :) Jag är frusen idag..eldar och dricker varmt men det vill inte släppa. Får ta itu med städningen, hög bra musik och en dans med golvmoppen brukar hjälpa..tänkte när jag vaknade att snart ringer Bella och vill ha hämtning i Falun..och vips..där var hon i telefonen..så det får bli en tur till Falun först av allt.
Vet inte bussbolagen vad kommunikation är??? inte en enda förbannad buss åker alltså mellan Hofors-Falun???Jaja de vet väl att vi mammor finns.
Så nu får det bli Falun and back..och sedan en städdag..skyll mig själv...sova bort halva dagen...men det verkar vara en bra dag i alla fall.. Kärlek till er..

Jag sparkade en man...

idag...i morgon får ni läsa i DD: 50-årig kvinna sparkade man på smalbenet...polisen hämtar mig i Västerbyn.. so what.
Jag parkerade vid Hemköp i Hedemora...två små söta vovvar var bundna utanför, skällande ..väntande och längtande efter husse eller matte..(.hur fan kan någon lämna sina hundar ensamma utanför affärer??) skulle de knyta fast sina barn där också???
En man kommer ut och är uppenbart ilsken över hundarnas skällande..först stampar han i backen framför hundarna..vilket leder till att de skäller ännu mer...dumskalle...då sparkar han till den ena hunden i sidan... Jag blev bara så jävla förbannad...rusade fram och fick in en riktig tåspark på gubbens smalben..väsande att jag skulle ha siktat mellan benen om han inte varit så förbannat lång...gav honom onda ögat och skrek att vissa aldrig skulle få skaffa hund... han blev så förvånad att han förmodligen inte fick fram ett ord...linkade bara bort mot parkeringen...ut från Hemköp kommer en liten tant och pratar sött med vovvarna...tar dem och går......DET VAR FÖR FAN INTE HANS HUNDAR.. jag tar bilen och kör därifrån...efter ett par kilometer kommer jag ihåg att jag inte handlat??? Vilken jävla dag...det får bli ICA i Långsta i morgon...men då blir jag väl påbackad av någoni åldern mellan 80 och skendöd... Ja jävlar vilken skön känsla...släng dig i väggen Zlatan...

Tacksam för en av de bra dagarna...

kvällen tillbringar jag med en bra film...inga besök och inga samtal...bara ro.
Jag börjar oroa mig för Jennies operation..Älskade unge... Maggan har förgyllt min dag.. jag är glad för henne..oväntat märkte jag idag att mina känslor förändrats...en märklig känsla......ibland bestämmer känslorna för mycket och intellektet följer inte med...idag kan jag skratta åt det...

Saknar Niklas...han har funnits hos mig hela natten... väntar på en ny dag med glädje...en bra dag...de blir fler och fler och jag samlar på dem...de går åt fort när de dåliga kommer...går inte att växla jämnt...tänkte på Isabell i Gävle...fina fina Isabell..och på Isabella min älskade unge... tänkte på mamma som är så sjuk och på lilla Alexandra som har hela fina livet framför sig..tänkte på bästa Sanna...hennes blogg får mig alltid att skratta...och gråta...den berör...tänkte på Jennifer..hennes fina ord..Tackar Angelo vännen för alla fina ord...tackar Irene för att hon finns där...tackar för att jag får vara med...förstår inte..saknar bara..

Mörkret har sakta..

lagt sig över Västerbyn...stilla ljus brinner i hela huset..nyduschad...brasorna brinner...rött vin..musik...finaste ängel kommer på besök...hopp om mycket skratt och prat...lämnar allt annat annat för en stund...visst är det fint att bara våga...och vinna....för första gången på flera år lockar inte jobbet i morgon..önskar mig bara en sovmorgon..önskar er också en riktigt fin kväll...kramar...

Jag fick en fråga..

hur överlever man att mista ett barn??
Ja hur överlever jag?? Antagligen för att jag har RÄTT människor omkring mig..
Människor med stora hjärtan,många öron och ingen mun...alltså de som orkar lyssna,lyssna och lyssna och ändå står kvar. Tillåtande människor. Kärleksfulla människor.

Vi har hela livet ställt in oss på att våra föräldrar, far-mor-föräldrar ska dö..det är inpräntat djupt i vårt medvetande... men att våra barn ska dö före oss...det finns inte..det är en tanke som är helt främmande..en tanke vi slår ifrån oss för att den är så fruktansvärd...

Vi skyddar våra barn så gott vi kan under deras uppväxt..skyddar dem och håller dem från det som är farligt...det är vår uppgift som föräldrar..att finnas där och älska dem...trösta och plåstra skrubbsår...grädda pannkakor..läsa sagor...tillrättavisa...stå ut med vaknätter...barnsjukdomar...le åt de första orden..de första tänderna..första skoldagen.. läxor...födelsedagskalas...lära cykla..vara den sämsta mamman i världen...vara den bästa mamman...kramas...första kärleken...trösta...flytta hemifrån...hoppas på det bästa...så mycket glädje och kärlek som barnen ger oss finns inte att få någon annanstans...

Det är min övertygelse att kärleken till ett barn inte går att jämföra med någon annan kärlek..det spelar ingen roll vad barnen gör...den kärleken dör aldrig...den kärleken är sann...och villkorslös.... kärleken till en man/kvinna kan jag ersätta men aldrig kärleken till ett barn...den finns där tills jag dör...

Jag kan inte ge ett riktig svar på hur jag överlever...jag vet bara att sorgen aldrig kommer att gå över..den får jag bära inom mig som en tung sten livet ut..en pusselbit kommer alltid att fattas i mitt hjärta.. jag kan lära mig leva med det..låta sorgen komma ut...ta en minut i taget...jag vet att det räcker med så lite för att jag ska braka ihop i gråt..en låt...ett minne..ett ord...lika lite behövs för att jag ska skratta...tokiga minnen...Jag låter det vara så och min omgivning låter mig vara så..jag PRATAR om Niklas...det är inget konstigt för mig...och det hjälper mig att gå vidare..

Min sorg är just min sorg...ingen kan förstå den...ingen kan säga något för att trösta för det finns inget att säga...ingenting kan ta bort min sorg..men jag kan lära mig handskas med den...

-Jag vet inte vad jag ska säga... de orden har så många sagt till mig de senaste månaderna..och jag förstår..för det finns inget att säga...
-Jag är så rädd för att störa...var inte det och om jag inte orkar prata så säger jag det...och ber att få höra av mig när jag orkar...ring hellre en gång för mycket än inte alls...
det enda råd jag kan ge är: VAR ETT STORT HJÄRTA MED ÖRON, UTAN MUN..Jag är fortfarande jag...med ett hål i mitt hjärta..för sorg handlar om brustna hjärtan...inte trasiga hjärnor..

Åter en dag har tagit slut..

natten börjar sakta krypa in över Västerbyn. Kärt helgbesök, min Isabella är här. Jag mår så bra av att få ha "belladagar", när bara hon och jag kan umgås och så har hon en fantastisk förmåga att få mig att skratta. Bakat scones och druckit the..installerat hennes nya laptop...tokat oss och ska bädda ner oss i sofforna och titta på film..vila inför morgondagen och dess äventyr.

Lördagen är snart här och med den innebandymatch för Liam..det ser vi fram emot.. städning och lite pyssel..en promenad med vovvarna nu när kylan äntligen släppt sitt grepp..livet går vidare i lugnt tempo..raggsockorna får vara kvar ett tag till..tiden läker inga sår, det enda tiden gör är GÅR...och jag ska ta tillvara varje sekund.

Mer snor än glamor i Västerbyn city..

...en bra dag..äntligen.Förutom igentäppta bihålor och ett fruset avlopp så har dagen varit trevlig. Besök hos Irene som gjorde mig glad. Race med terror i snö och kyla fick mig att piggna till ...det gav mig energi att ta itu med en del tråkiga sysslor..strykning...tvätt..

Telefonsamtal med Maggan som alltid får mig att skratta..och hamna på en 4-årings nivå :)..mer än lovligt barnsligt...men allt som gör gott är just..gott.

Tacksam för mina fina flickor, all bra tid.., relationer som innehåller dynamik, kära vänner, livet, konflikter, kommunikation, orden, Tinos vackra kort på Niklas som jag inte kan se nog av.

Tror på framtiden och kärleken...våren och lätta kläder..möte i Italien..

Värme och ljus..

möblering för att få skrivbordet framför den varma kaminen. Vinterkylan är kvar därute även om det blivit lite mildare.Jag tackar Janne för att han varit här och fixat ..han är en bra vän, tack Angelo för all hjälp med veden och den goda maten..kanske skulle jag göra mig bra som lyxhustru :) eller så inte :) Jag är alldeles för självständig. Det skulle gå mig på nerverna.

Liams första skoldag i den nya skolan var lyckad..det gör mig glad. Hoppas att det går bra för honom så att han får lite lugn.
Saknar älskade Niklas..............Älskar flickorna.
Tidig kväll i Västerbyn....redo för åter en dag..

Kylan har kommit för att stanna

En dålig start på helgen. Vattnet frös till is..jobbade en hel dag med att få ordning på eländet men skam den som ger sig..en erfarenhet rikare.Nu vet jag att jag klarar det också.Solen skiner över ett snörikt och väldigt kallt Västerbyn,härinne sprakar brasan gott och inbjudande. Saknaden efter Niklas har gjort sig påmind hela dagen..jag har gråtit mycket. Tinos fina kort på Niklas gjorde mig så glad..tack Tinos för att du finns, jag förstår att det är kämpigt för dig som stod Niklas så nära.. Jag har fortfarande svårt att se kort på Niklas när han var liten..minnen kommer och går..och saknaden blir ännu större.
En dag i taget..ett litet steg framåt..för att sen falla och kämpa för att resa mig igen..Det är ingen ide att fly verkligheten..jag tar det som det kommer och lever här och nu..i morgon finns inte...

Dagens bild..

hoppets blomma från maggan..finaste vännen..värdefull.