En dålig start på helgen. Vattnet frös till is..jobbade en hel dag med att få ordning på eländet men skam den som ger sig..en erfarenhet rikare.Nu vet jag att jag klarar det också.Solen skiner över ett snörikt och väldigt kallt Västerbyn,härinne sprakar brasan gott och inbjudande. Saknaden efter Niklas har gjort sig påmind hela dagen..jag har gråtit mycket. Tinos fina kort på Niklas gjorde mig så glad..tack Tinos för att du finns, jag förstår att det är kämpigt för dig som stod Niklas så nära.. Jag har fortfarande svårt att se kort på Niklas när han var liten..minnen kommer och går..och saknaden blir ännu större.
En dag i taget..ett litet steg framåt..för att sen falla och kämpa för att resa mig igen..Det är ingen ide att fly verkligheten..jag tar det som det kommer och lever här och nu..i morgon finns inte...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar