Tunga dag..men ändå så mycket glädje...så mycket att vara tacksam för...gå under eller gå vidare ? Jag går vidare...jag har alla flickor omkring mig...underbara på sitt sätt..med värme och glädje..så olika men ändå så lika...vi har något gemensamt...Älskade Niklas... stressade och snabba Jennie...men med ett intellekt och stort hjärta...Isabella min rebell som snubblar fram orden, alltid med glimten i ögat..impulsivt härlig...och brutalt ärlig....Sanna...skrattande, gråtande Sanna..med humor och humör....Isabell..lugna, trygga, sorgsna och tänkande Isabell...Jennifer..varma,sprudlande Jennifer med lika sjuk humor som jag...vad vore jag utan dessa tjejer..mina flickor som får mig att kliva upp på morgonen...som får mig att minnas att livet finns här och nu...
...hur orkar man mista ett barn ? ja vad svarar jag på det...alltid samma fråga? hur känns det?..ja till er som har barn kan jag svara...titta på era barn och föreställ er att det är sista dagen ni ser det barnet...sen aldrig mer...brutal verklighet...hårt och kallt...kliniskt...jag kan bara säga att hur jobbigt ni än har det med era barn....ni har dem i alla fall...tag vara på det även om det känns skit just nu....
Så många omkring mig klagar...ja jag vet vi har alla vårt lilla privata helvete..alla har svårigheter att gå igenom...på ett eller annat sätt...men vad är en trasig bil ? vad är en hög elräkning? vad gör det att du blev försenad till jobbet eller fastnade i en bilkö? ingenting...vad gör det att vi inte har det allra senaste i hemmet ? inte ett skit...det enda vi behöver är varandra...för utan varandra dör vi bit efter bit...Jag har flickorna...jag har kärleken...jag har barnbarnen...jag har livet i min hand och det blir vad jag gör det till..jag går vidare..jag har Niklas i mitt trasiga hjärta och är evigt tacksam...jag behöver inget annat...krama era barn och glöm allt annat för det löser sig..Döm inte... Var rädda om kärleken...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar