Efter en stökig dag är äntligen Torsdagskvällen kommen och jag sitter i det stora, vackra spökhuset, ensam med tända ljus och lyssnar på The Killers! Kan livet bli härligare. Brasans värme sprider sig och Torsten i gungstolen ler förnöjt.Bättre sällskap kan jag inte ha, han är tyst, han stökar inte till och framförallt han ställer inga krav! Han är lite väl hård för min smak men han får duga.
Jag har det oförskämt bra! Med Torsten, Nisse och Axel i huset är allt helt perfekt. Jag har underbara barn och barnbarn, härliga vänner som jag kan skratta med, vad kan en kvinna mer önska sig?
Ja det skulle vara lite mer tid då, att det fanns mer tid till det jag verkligen vill göra, eller är det jag som prioriterar fel? Jag borde lägga mer tid på MIG.
Ser nu fram emot den 25 februari då jag får besök av en kär, gammal och efterlängtad vän, vi kommer att skratta mycket. Jag blir så glad i hans sällskap. som en tonåring igen! Härligt.
Visst är livet helt underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar