Jag håller fullständigt med Kitty!!!
Från våra föräldrar, lärare och samhället i övrigt lär vi oss att ett löfte bryter man inte. Vi får lära oss tidigt att DET MAN LOVAR HÅLLER MAN!!! basta, punkt o slut!
om jag lovat mina grannar att klippa gräsmattan åt dem så släpar jag mig ut och gör det för DET HAR JAG LOVAT!!!
Om jag lovat min arbetsgivare att jobba över för att få klart offerten så jobbar jag över även om jag får ställa in festen jag tänkt gå på!!! Så är det bara! Det jag har lovat det håller jag.
Jag har lovat att vara barnvakt åt väninnans katt trots att jag inte tycker om katter??? då tar jag hit kattuslingen för JAG HAR LOVAT!
Men det finns ett obevekligt undantag!!!
Plötsligt gäller inga koder längre!! Det råder total anarki och diktatur!!Jag pratar om det största och viktigaste vi har i livet : KÄRLEKEN!!!
Jag är din för evigt!, Jag älskar dig! Vi planerar framtiden ihop, du är den enda, den rätte och vi ska bli gamla tillsammans!! Kanske lovar vi det inför GUD! Jag är din i nöd och lust!
Plötsligt är löfterna helt betydelselösa och tomma. Lita på mig betyder inget längre.
Känslor och löften betyder inget .Allt är bara slut! Allt är över så där på en minut! Med en enda mening så bryts alla löften! Du är maktlös i sveket o sorgen, kan bara acceptera.
Dagen efter så finns inte VI längre bara ett tomrum och minnen!
Vad är det då som gör att vi gång efter annan kastar oss in i kärlekens lömska käft och inte kan värja oss???Att vi gör om det gång på gång??? Kanske vår hopplösa tro på kärleken! För det är samtidigt så fint och underbart varenda förbannade gång. Vi springer in i elstängslet gång på gång och lär oss aldrig!!! Visst är det fint med kärlek, mitt i tårarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar