är inte alltid så lätt...att resa sig när livet sparkat skiten ur en....men det går..på något underligt sätt så snurrar livet vidare även om vi själva står stilla för ett tag....livet ger många motgångar....testar om uppförsbacken är för brant....men oftast står vi där uppe på toppen igen...sargade och tilltufsade...men möjligtvis lite starkare...ibland händer det värsta...en pusselbit försvinner för alltid...snart två år har gått sedan min Niklas försvann...min älskade son...och den pusselbiten fattas alltid i mitt hjärta...saknaden finns..alltid...
Att gå vidare är inte alltid så lätt....men det går...tro mig...det senaste året har mycket hänt...jag har funnit...och det har försvunnit...människor i mitt liv...tiden läker inga sår...tiden bara går...jag ställde en fråga och fick ett svar...på några sekunder försvann en människa ur mitt liv...det var väl meningen...jag går vidare...det går...
Ja,kära Lisa,så är det..
SvaraRaderaDet handlar nog mest om acceptans..
Kramar till dej. /Evis